Jag diskuterade fenomenet killar med en tjejkompis idag då vi tyckte de var så svåra att förstå ibland. Kanske är det för att de är ovana att visa känslor de känns så råa ibland. Eller som i andra tillfällen då det slinker ut precis vad som helst utan att det tänker sig för, men så slog det mig att vi tjejer nog inte är några barnkorsord heller. Även om jag tycker vi tjejer kan vara väldigt dryga med våra tjejigheter så förstår jag ju vad vi menar. Ett exempel.. I vintras ville mitt ex att vi skulle gå och köpa godis, jag som tyckte han varit lite väl osocial under dagen fiskade lite efter en komplimang och säger "Nja jag vet inte, jag känner mig så fet" varpå han utbrister "jamen du kan ju köpa grönsaker"..... Då jag berättade detta för några kompisar så drog tjejerna förskräckt efter andan medan grabbarna såg oförstående ut. Vad var det för farligt med det? Enligt killspråket tror han att han varit snäll och låtit mig få som jag vill medan han på tjejspråket har sagt "ja du är verkligen fet jag tycker du ska banta"

Här kommer lite andra tjejsspråk citat, vad vi säger och vad vi oftast menar så ni killar inte behöver förolämpa oss i onödan...

Vi säger: Åh jag känner mig så fet
Vi menar: Jag är nere och behöver någon som säger att jag ser fin ut

Vi säger: Det spelar ingen roll, bestäm du
Vi menar: Självklart spelar det roll du måste bestämma som jag vill

Vi säger: Nja jag är inte så hungrig
Vi menar: Du måste äta för att jag ska kunna äta/ Det är äcklig mat

Vi säger: Jag fryser!
Vi menar: Stäng de förbannade fönstret, ge mig din tröja eller håll om mig.

Vi säger: Jag har mensverk
Vi menar: Håll dig snäll, ge mig choklad och låt för i h*vete bli mina bröst.

Vi säger: Ta bara lite i topparna
Vi menar: Klipper du mer än två centimeter dödar jag dig

Vi säger: Köp 3 liter mjölk, barilla spagetti och en marabou
Vi menar: Köp 3 liter mjölk, barilla spagetti och en marabou!!! och inte köp en liter mjölk, några nudlar och en motorsportstidning.



http://fashionrebell.blogg.se/  <-- sötaste kompisen :D Längtar tills jag får se dig lilla pyre!

Nej egentligen menar jag inte att jag vill vara psykopat bara att det ibland skulle vara skönt att slippa känna så mycket jämt. Jag önskar verkligen att jag kunde vara mer obrydd ibland men det går inte. Ibland är det som om känslorna inte får plats i mig, dom är för stora för att kännas liksom. Det är inte alltid negativt visserligen, jag får otroliga lycko, glädje eller frihetskänslor då jag tex racar vattenscooter på turkost vatten ut mot horisonten, susar utför med vindens hastighet i ett vackert snölandskap eller sveps med i trycket på norra på en fotbollsmatch. Vid sånna tillfällen är det nästan så jag kan skratta högt bara för att livet är så härligt. Men samtidigt andra gånger då jag känner saker som sorg, dåligt samvete, rädsla, ilska osv är det inte lika roligt. När det känns som att jag inte kan andas för att lungorna är fulla av bly eller då jag mår så illa att jag spyr för att jag lyckats såra någon blir det förmycket.
Varför kan jag bara inte vara som normala människor? Ska jag gå till plugget när det regnar tar det mig en halvtimme extra eftersom jag måste rädda alla stackars maskar som håller på att drunkna annars får jag så dåligt samvete. Sjukt jobbigt :P

Jag kommer ihåg i nian då det där med festa var rätt nytt och spännande. Man snackade knappt om något annat under veckorna och tog vad man hittade. Idag ser väl kanske situationen annorlunda ut.. när det plötsligt finns flera altenativ att välja på både vad det gäller fester och alkohol känner jag att jag är rätt leds för tillfället. Visst kan det vara härligt att bli full men inte ikväll. Alla ska typ till X3M men jag pallar inte. Dyrt inträde, dyr sprit, dryga fjortisar, folk som "försöker med misslyckas" vara brats samt aldeles för gamla killar som tafsar på mig eller juckar på mig på dansgolvet, av någon jätteskum anledning känner jag att jag klarar mig utan...

Jag blev så avundsjuk på Josse idag, hon skulle hem över helgen och hennes mamma hade köpt en stor påse godis och skulle göra tacos. JAG VILL OXÅ HA GODIS OCH TACOS!!!!!! Min familj har börjat dissa tacos som är världens godaste mat och vägrar äta det. De var så länge sen vi åt det att burken med tacosås i kylskåpet igår var fylld med grönt och vitt luddigt möggel. Och godis, när köpte min mamma en påse godis åt mig senast, då jag var 10??? Kanske beror det på att jag har mens, men jag vill verkligen bara mysa i soffan ikväll tsm med en kompis och omänskliga mängder med fett och socker.

Jaha, igår hade jag verkligen bestämt mig. Jag SKULLE räkna matte, inga undanflyckter var godtagbara. 4 kapitel minst innan jag fick lägga ifrån mig boken.... Trotts detta slutade jag nedkrupen i badet med en stor kopp kaffe och senaste Elle. Jag har verkligen ingen viljestyrka till sådant jag inte vill, eller till sådant jag vill men inte orkar :P.. Så fort jag satt upp något på min "ska göras" lista så dröjer det minst ett halvår innan jag får det gjort.. Jag är en impulsiv människa, jag klarar inte av att planera för då får jag aldrig saker gjorda.. Jag måste liksom göra dem bara utan att tänka att jag borde göra dem för då blir de inte gjorda... Som städa mitt rum tex, jag kör nog på allt under filten :) Jag är ju en kreaktiv människa (tänk bara på alla ursäkter jag hittar på för att slippa allt jag tycker är jobbigt) och kreaktivitet går hand i hand med kaous. Man kan inte både vara kreaktiv och ordningsam :P

Aaaaargh vad jag blir leds! Vissa dagar känner jag det verkligen som att det är någon sorts straff att jag blev född till kvinna. Killar skärp er!!! Blir så jävla trött på eran attityd, nästa person som frågar om jag vet vad en offside är tror jag det finns en risk att jag skadar alvarligt.. Ja för i helvette, jag VET vad en offside är, ska jag förklara innebörden av en bicicleta, en stämpling, en indirekt frispark samt en skorpionspark också???? Inte för att det skulle göra någon skillnad, jag har ju ingen snopp så jag har ju ingenting att komma med.

Jag blir bara så trött... Fotboll och främst Gnaget är bland de största intressen jag har, kan inte hjälpa det. Är man Gnagare så är man. Jag kommer aldrig glömma känslan jag fick första gången jag stod utanför Råsunda. Det var så mäktigt att höra alla ljuden innefrån stadion och jag fick verkligen känslan av att ha kommit hem. En match sen var jag fast, det var bland det roligaste och mest spännande jag gjort... Allt var så mycket enklare då man var liten, vi målade flaggor, knyckte toarullar från skolan och klipte konfetti inför matcherna. Sen ställde vi oss mitt i kaoset på norra fast vi egentligen var för små.. Sen blev man äldre, började dricka bira och åka på bortamatch. Sen flyttade vi och så poff var jag över 17 och fick inte vara med längre. Jag är tydligen inte längre en suporter, inte en Gnagare utan jag är en tjej.
Gänget blev större och större men jag känner inte längre att jag är en del av det riktigt, inte på samma sätt som förr i alla fall. Nu får man alltid perversa komentarer kastade i ansiktet, ingen lyssnar då man diskuterar och - alla ska slåss utom jag då som är tjej....

Jag har inte lagt ut över 7000kronor, sett gnaget åka ur allsvenskan, sett dem torska med 5-1 mot boden, bråkat med snuten, klivit upp fem på natten för att klottra AIK stuff osv för att jag är någon jävla wanabee eller är ute efter ett ragg??? Ledsen grabbar men det känns inte så charmigt att dejta någon som är "gentleman" och släpper en före i toalettkön för att man har "snygga bröst". (Ja jag har varit med om detta)

Samma sak är det när man skriver i forum eller snackar med folk, alltid är det "lilla du" "lilla gumman" "lilla tjejen" osv, jag lovar att jag kan mer om gnaget än 50% av de killar som kallar sig Gnagare.. Jag tror inte ens min egen farsa tar mig seriöst, i alla fall njuter han av att trissa mig och är altid lika löjligt stolt såfort han vet något om AIK innan mig, och då menar jag allt ifrån Rubarths halsfluss till flyttade träningsmatcher.
Jaha men sluta bry dig om fotboll då om det är så jobbigt, kanske folk tänker men det går inte, jag tycker om det för mycket. Min högsta dröm är typ att åka till London och se några matcher ur engelska ligan live och uppleva deras supporterkultur. Sitta med öl och ett gäng kompisar och se en match är det härligaste som finns... Så snälla killar skärp er och inse att man faktiskt kan vara intresserad av fotboll trotts att man inte kan stå upp och pissa...

(Obs, Jag drar inte alla killar över en kant, naturligtvis finns ni som är as shysta och gör fotbollen roligare också så cred till er! )

Jag vaknade inte av mitt alarm imorse utan försov mig och stressade till skolan. Morgontrött, borta och förvirrad som jag var hade jag ju naturligtvis glömt väskan med skolböckerna och parkeringspengarna. Jag hade verkligen inte tid att åka hem igen då vi började på någon minut och började febrilt rota i bilen efter 10kr till parkeringsautomaten. Dessutom var det fucking freesing ute och jag skallrade tänder värre än en skallerorm. Trotts att jag ransakade handsfack,bildörrar,säten (till och med under mattorna på golven) hittade jag bara en femma.
Bredvid växelspaken hittade jag dock en sån där plastpeng med handtag man stoppar in i kundvagnar (någon gammal reklamgrej för moderaterna) Jag är inte särskillt förtjust i dem för tillfället och i brist på kniv eller dylikt började jag tugga på den för att frigöra plastfemman från handtaget.. Den har legat i bilen x antal månader och använts x antal gånger så NEJ, den smakade inte gott. Jag har fortfarande kvar den äckliga smacken i munnen. Jag fick av handtaget men två taggar vägrade ge med sig trotts att jag näst intill gnagde av mina tänder. (Jag måste ha sett sååå normal ut) Tillslut fick jag syn på Sara i min klass som var snäll och lånade mig en femma.

Jag hade ju inga pengar men Jonna var skyldig mig en kaffe och jag kände att jag var i stort behov av att skölja bort smaken av plastpengen, men tror ni hon var i skolan?? Nej förstås inte utan jag fick vänta en timme innan hon kom. Sen fick jag mitt kaffe och det kändes kanske lite bättre. Men med en sådan morgon är det svårt att tänka sig att resten av min dag skulle bli trevlig, och jag tvivlar fortfarande då jag måste skriva konsthistoria och jobba på tavlan från helvettet :S


Måste bara klämma in här (jag gjorde det igen, på samma dag dessutom) Jag glömde parkeringspengarna när jag skulle till Optikern. Den här gången hade jag dock handväskan med mig och då jag hade brottom och inte var särskillt taggad på moderatpengen av plast igen så växlade jag en tjuga med en snäll tant.

Lika som bär

Fy och blä, jag vet inte vad jag ska kalla det.... Nostalgi är väl knappast rätt ord då det inte är ett så särskillt trevligt minne, snarare deja vu. Jag håller på att få tänder igen. Mina visdomständer har börjat sticka upp genom mitt tandkött på båda sidor och de svider och kliar så jag blir tokig....  Nej, naturligtvis blir det inte bättre av att jag ständigt är där och petar med tungan. Jag skulle behöva ett tuggben :D Ingen som vet var man kan köpa sånna där gummiringar som bebisar brukar gnaga på???

För övrigt "Kalles nya kaviar med banan, det är gott vi lovar" Kaviar är äckligt och banan är äckligt... om ni inte håller med mig om detta så kan ni åtminstone hålla med mig om att det INTE är gott tillsammans. Seriöst? Banankaviar?  Vem uppfinner en sådan sak? Jag kanske ska ta patent på tonfiskspersika....