Imorse upptäckte jag till min förskräckelse att det låt ett tunt lager snö då jag öppnade ytterdörren. Puderlätt på marken och allt var täckt av vit frost, även min bil. Jag skulle skrapa rutorna men vindruteskrapan hade farsan tagit med sig i sin bil till Öresund så det var lättare sagt än gjort. Han hade däremot inte tagit med sig sin förskräckliga Per Gessle skiva som blev en utmärkt vindruteskrapa - skönt att skivan kunde fylla  någon som helst funktion (annat än att framkalla ångest, illamående och huvudverk)

Jag kan bara inte förstå hur jag alltid kan ha sådan jäkla otur. Det är nästan skrattretande hur otur jag har ibland faktiskt. Att jag är klumpig är ju mitt eget fel men för det mesta ska allt jag inte kan påverka jäklas med mig. Jag undrar om jag har dålig karma ifrån ett tidigare liv som förföljer mig för :P

Imorse var roligt. Gremelinens min när han såg sina fillingar jag designat åt honom var obetalbar. Jag hoppas han kommer att använda dem!
  

Eftermiddagen var inte lika rolig. Hela dagen sedan kl tio har jag suttit och slitit vid datorn med att designa en hemsida till skolan. Klockan tre då jag nästan är färdig får photoshop krupp och avslutas... Nej jag hade naturligtvis inte sparat någonting.... Det var fem timmar av mitt liv i onödan för nu måste jag göra om allt :@ Det känns orättvist
Får trösta mig med the champions och bira ikväll...

Det är mystiskt hur lite som behövs för att mitt humör ska slå om. Vädret. Ena dagen skiner solen, jag svävar fram genom dagen, livet känns underbart, jag är på rätt plats vid rätt tidpunkt, jag har fattat rätt beslut, jag är full av idéer och inspiration, jag har en massa roliga aktiviteter att se fram emot. Andra dagar är det kallt och mörkt, jag simmar fram i någon trögflytande massa, jag ramlar på en isfläck och skrapar upp knät, jag är rädd för att fatta fel beslut, jag har ingen motivation och spiller ut mitt kaffe.

Inatt stormade det ordentligt. Det var skönt, jag sover alltid gott när det är oväder. Storm får mig att känna mig lugn innombords. Man kan ligga trygg under täcket och lyssna till vinden som tjuter, regnet som slår och åskan som mulrar.

Fredag
Fredagen började mycket otrevligt. Jag låg och myste oskyldig under mitt mjuka duntäcke då  pirayan slet upp mig mig redan halv tio och tvingade mig till att damsuga övervåningen. Men det var inte slutet på min otur den dagen. På kvällen var det coctail party Madeleines 20 års firande till ära. Jag hade en perfekt klänning som jag inte använt på ett år att ta på mig nämligen den på bilden nedan...
 <-- Klänningen
Jag måste ha blivit större eller oxå har klänningen krymt (vilket jag föredrar att tro) för när jag tog på mig den fick jag inte igen den över brösten. Jag provade utan BH med resultatet att brösten blev så inklämda att jag fick dubbeltuttar. Skitsnyggt. Jag hade ingen annan passande klänning till ett coctailparty så i ren desperation började jag ringa mina vänner efter en klänning. Emmy hade en snygg svart hon trodde skulle passa så jag åkte dit i ilfart och hämtade den, åkte hem igen bara för att upptäcka att jag glömt min handväska med alla kort, pengar och id handlingar hos Emmy. G R E A T...  Då jag äntligen sätter mig i bilen och kör iväg mot berghem börjar bensinlampan lysa...... Trotts min minst sagt kaoutiska dag hade jag en as najs kväll. Madde hade ordnat jättefint och det var hur trevligt som helst. Jag var i mit bästa party mode hela kvällen och var inte hemma före klockan var halv fem. Risken finns ju att mina hjärnceller blir fler av allt pluggande och gör mig smart (och alla vet ju att smarta människor är depremerade) så därför måste jag se till att ha ihjäl så många hjärnceller som möjligt under helgerna så dom inte förökar dig och gör mig smart.


Lördag
Jag var oförskämt pigg med tanke på fredagens rejvande. Jag var bakis och lat så jag blandade en stor treo och sen drog jag med Emmy på stan där jag unnade mig en mycket god lunch på ett fräsht nyöppnat ställe. Efter det besökte vi en rolig leksaksaffär där jag förälskade mig i en ryggsäck som jag köpte. Sedan glömde både jag och Em bort vad vi parkerat bilen........ .
 <--ryggsäcken
På kvällen satt jag barnvakt åt Sara. Jag var rätt sliten så jag var hur nöjd som helst över att få ta det lugnt. Vi körde singstar, åt godis och såg gamla klassiker (barnfilmer) sedan läste jag Bamse och så somnade hon snällt. En riktig ängel att passa.


Söndag
Idag har Pirayan tvingat mig att gå igenom en massa låder med gamla grejer. Helt sjukt trist. Varför kan inte lådorna bara få stå i förådet och samla dam? Varför måste dom bort? Sjukt drygt. Ikväll får jag pizza, inte helt fel med fett efter min helg. Sen så ska jag vara med PJ och lira gitarr. Vi ska försöka oss på mitt guitar proo som jag inte hunnit med att lära mig än, lite deppigt att jag behöver klippa ner mina naglar bara.

Jag förstår mig inte på hur somliga resonerar. Igårkväll satt jag och beklagade mig över mina fruktansvärlda magsmärtor för massa tjejkompisar på msn (och killkompisar oxå för den delen) alla som var beredda att tycka synd om mig och muntra upp mig eller ge mig choklad. Jag har flera tjejkompisar som hävdar att de gillar mensen för att den får dem att känna sig kvinliga, hallå - Hur tänkte ni nu?
Mens är varken kvinligt eller manligt, det är flodhästigt Meg Ryan (jag återkommer till detta senare). Kvinlig känner jag mig personligen i en snygg välsittande klänning, klackar på skorna, sotade ögon och röda läppar. Kvinlig känner jag mig då jag är glamourös, i mitt ess och är stak i mig själv. Manlig känner jag mig då jag sitter med mina grabbkompisar på pubben och dricker mörk öl och ser fotboll. Manlig känner jag mig då jag är obrydd och lättsam. Mitt genus består i normala fall av en utmärkt kombination av dessa, men...... Jag känner mig INTE kvinlig eller manlig då hela min kropp svulnar upp till en flodhäst och jag ligger i en ynklig boll på golvet med krampande mage. Då hormonerna tar över och gör annars så obrydda starka mig till någon jäkla Meg Ryan. En krampande flodhästs Meg Ryan. Då känner jag mig liten, grinig och ynklig. Sånna dagar är det bara att äta mörk choklad och jordgubbsglass, dricka rött vin och kaffe och lyssna på Hårdrock eller spela gitarr och vänta på att det ska gå över.

Jag känner en stor brist på motivation idag. Jag har försökt sitta och skriva på en artikel som ska in på fredag men det går inte. Forskare säger att man alltid ska sätta sig ner och skriva även om man inte är motiverad så lossnar det men det är inte sant. I alla fall inte när det gäller mig, jag har försökt i säkert fem timmar. Jag hoppas motivationen kommer imorgon för annars sitter jag allt i klistret. Jag hade tänkt pigga upp mig själv och min kropp med lite yoga ikväll men mamma hade dragigt med alla bilnycklar så det var ju bara att glömma. (Jag ringde faktiskt precis alla jag känner så pass väl att jag vågar tigga skjuts i Umeå med en bil men den enda som överhuvudtagen svarade var förstås billös den kvällen). T O P P E N nu får jag 50 spen i böter för att jag inte dyker upp på mitt pass och till råga på allt har jag mensverk. Den sabla P-staven fyller inte sin funktion. Missförstå mig inte nu för jag är inte gravid men jag betalade inte 2500kr för att ha mens utan för att slippa den. Det värsta är att det fungerade aldeles utmärkt i fyra månader, ingen mens, ingen smärta eller sjuka humörsvängningar..................och sen ba LURING it's all back.................okej jag gråter visserligen inte över saker som att appelsinjuicen är slut nuförtiden så pms:en har jag väl sluppigt men smärtan i magen och ryggen, uppsvullen och ömmande kropp och ett fruktansvärlt behov av mat hela tiden. Why oh why. Jag tillbringade min kväll ihopkrupen med en stor filt, en varmvattensflaska på magen, en stor kopp kaffe och häägendazs jordgubbsglass framför TV:n medan jag tjurade.

Jag har haft en jättekul helg. I fredags kom Viktor hem så vi hyrde film och chillade. I lördags var vi ett gäng som spelade Lazerdoome och bastade, hur kul som helst. Jag kände mig som värsta Laura Croft där jag smög omkring i mörkret med mitt gevär. Resultatet mitt blev inte det bästa men jag var iaf bara fyra sämst :P På kvällen lagade vi taccos och drog på hemmafest med massa härliga människor.

På söndagen var det dags för det tråkiga, nämligen kurslitteratueren. Jag hatar verkligen kultursociologi-boken. Det är sådan avancerad svenska att jag måste läsa samma mening tre gånger hårt koncentrerad för att förstå den. Vilket jag dessutom plågade mig igenom helt i onödan eftersom dagens föreläsning var tagen direkt från boken :S
Jag identifierar mig med Gustaf i Svensson svensson på det sättet att även jag vill göra allting som är roligt och ingenting som är tråkigt. Varför kan man inte alltid bara göra roliga saker och strunta i det som är tråkigt?

Igår på unniversitetet kände jag hur ett migränanfall närmade sig. Därför valde jag att åka hem så fort vi slutade så jag skulle kunna ta en treo innan det bröt ut. Jag hann desverre inte hem utan någonstans på bussen mellan campus och teg försvann började min syn försvinna. I vanliga fall då jag har migrän brukar jag få svårt att fokusera blicken men detta var det värsta jag upplevt. Solen och alla klara färger på höstträd och hus smälte samman i ett enda stort färgmyller. Jag kunde knappt urskilja någonting. Det var som att gå runt i en impressionistisk tavla och då slog det mig....
Impressionisterna och framförallt Monet kanske inte alls menade att vara nyskapande och revolutionerande innom konsten, dom kanske bara målade med migrän????



Nästa gång jag får ett anfall ska jag ha oljefärgerna i beredskap och testa

Jag vill bli pigg som en mört, frisk som en fisk, fit as a fiddle - sen kan jag inte frasen på fler språk

Dålig uppdatering här I know men det har helt enkelt inte hänt något spännande i mitt liv som jag tyckt varit värt att dokumentera. Men jag skriver ändå.
I helgen har jag varit barnvakt åt min lillebror och förbjuden av pirayan att festa. Jag hade ändå inget val för jag fick nämligen feber. Helgen tillbringade jag med att passa upp på gremelinen, väcka honom, skjutsa honom, ge honom mat osv. Bortskämda bror, men på lördagen tvingade jag honom att ladda ner Girl Interrupted åt mig och så satt jag och smuttade Jack Danniels för min hals (halstabletter gånger 10 effecten) och myste framför en galen Angelina.

Till skolan har jag nu släpat mig i två dagar med feber och snart måste väl den här jävla förkylningen lägga ned? Jag vill ut på stan, jag vill träna, jag vill festa, jag vill planera min och Daniels framtida glamourösa lägenhet med walk in closet, skohyllor, hatt och smyckeshyllor (för mig) och spegelvägg... Jag vill göra det mesta utom att städa men snart säter pirayan huggtänderna i mig om jag inte gör det.

Idag har jag varit med Em och haft värdens härligaste nostalgidag. Hennes lilleborsa hade laddat hem Monkey Island som vi alltid spelade då vi var små. Det var hur kul som helst, tacka vet jag gamla dataspel! Vi har spelat hela dagen. Big smile.
"A pirate I was meant to bee"

 

Frida says: Ja men jag sa ju att jag var sliten.
Rebecca says: Vi kan ju sitta och vara slitna tillsammans
Frida says: Ja skönt!
Rebecca says: Scones?
Frida says: Det måste man baka, jag tror vi har kladdkaka i kylskåpet......Synd att fil inte är så gott, det är enkelt
Rebecca says: Men snälla lilla vän :P Ska jag göra en degklump och ta med till dig så kan vi grädda den?
Frida says: Ja, kan du det :O
Rebecca says: Är du latast i världen?

Hade Hans och Greta haft med sig mig och en mugg kaffe (eller vilken vätska som helst)  i skogen istället för brödsmulor hade det inte varit någon konst att för dem att hitta hem sen. Helt ofattbart hur mycket jag spiller. Av erfarenhet håller jag alltid mitt kaffe på en armlängdsavstånd då jag förflyttar mig. Idag lämnade jag ett långt brunt spår ifrån Humanist huset fram till min bil och då jag kom fram var bara halva muggen kvar. Att ha lock på muggarna hjälper inte heller för till och med med "det ospillbara muggarna" spiller jag. I vissa fall har jag ju mig själv att skylla som den gången jag fick för mig att balansera min kaffekopp på armen samtidigt som jag sträckte mig efter en kaka (inga komentarer) men för det mesta är det bara ren och skär otur! Och tro för all del inte att jag bara spiller på mig själv, nejdå jag spiller på andra också!
I belgien tillexempel lyckades jag först vifta ut en ölburk på bussen som skvätte ner tre personer inklusive mig själv. Senare då jag skulle ladda min mobil höll jag fast en flaska vatten med tänderna för att kunna ha händerna fria pch koppla fast telefonen. Men naturligtvis tappar jag flaskan som först dunsar ner i huvudet på en tjej för att sedan rinna ut i hennes skrev så att det ser ut som om hon har kissat på sig. Då till och med folk i ens omgivning börjar kommentera ens oförmåga att behålla sin vätska i sin behållare är det tragiskt..


Stefan: Helt ärligt Frida, jag tror aldrig jag har träffat en människa som spiller så mycket som du gör.
Rebecca: Jag skulle be dig bära te brickan men jag vågar inte. Inget illa menat men jag vet hur du är.
Fredrik: Någonting är annorlunda idag.....Frida du har inte spillt ut ditt kaffe än!

Ana: Tredje burken du spiller, hur mycket har du druckigt?
Jag: Ingenting, jag är nykter det är bara folköl
Ana: (Yeah right blicken)
Daniel: Det är faktiskt sant, hon gör alltid sådär.

Nappflaska för Frida i fortsättningen, skulle det vara något?