I fredags var jag lite smådeppad. Det var kallt, mörkt, tråkigt och jag skulle jobba natt hela helgen. Men så ringde min bästa kompis och frågade om jag inte istället ville dra ner till Stockholm med henne på Lördagen och gå på rockkonsert. Eftersom jag egentligen inte hade vare sig tid eller råd plus att det var en rätt oansvarig och spontan grej att göra - så var jag självklart på!

Tro det eller ej men jag packade en ryggsäck på 10 minuter med det jag skulle ha med mig och sedan mötte jag Em och drog till flyget. Jag var så faschinerad över att jag för en gångs skull inte pep i tullen att jag sedan glömde min ryggsäck innan säkerhetspersonalen kom springande efter mig. Senare var vi så upptagna av att prata att vi höll på att missa flyget och blev uppropade i högtalarna.

Väl i stockholm när vi skulle hämta ut våra konsertbiljetter blev det något strul och snubben bakom disken påstod att biljetterna redan var uthämtade. Naturligtvis hade biljettföretaget stängt för helgen och gick inte att nå. Vi tillbringade en ångestfylld timme innan vi lyckades få ut våra biljetter och kunde slappna av med lite shopping. Jag köpte rätt mycket, både julklappar och kläder till mig själv. Småningom blev vi leds och hoppade på tuben. Det var nog lika bra eftersom det senare visade sig att någon idiot sprängde sig själv ca 15 minuter efter att vi dragit därifrån. Ofattbart att något sådant händer i Sverige, i julrushen, i min hemstad.

Jag och Emmy käkade middag och tog några öl vid en pub på Gullmarksplan innan vi drog till fryshuset. Konserten var precis som på den gamla goda tiden, som för fem år sedan då vi såg ut såhär!



Det var en riktigt rolig konsert förutom att jag råkade sätta mig i tuggumi, att någon hällde öl över mig och att någon framför oss stod och avlossade tortyrklassade mängder anala gaser med jämna mellanrum.

Efter spelningen bytte jag snabbt om till Jeans utan tuggummi i röven och en tröja som inte var dränkt i öl innan vi drog till Medborgarplatsen och Underbara Bar där vi mötte upp Marcus och hans kompisar. Ingen kan ha förtjänat att festa mer än Emmy som inte haft en ledig helg på en månad. Vi krökade tills de stängde innan vi drog vidare till Solna där vi drog en snabbvisit i Black Army lokalen. Den var sig lik. Precis som om tiden stått stilla i sju år. Likadant möblerat, lika vidriga toaletter, lika märkliga människor. Kvällen avslutades hemma hos Marcus där vi chillade, drack lite bira och snackade innan vi somnade.

På morgonen hade vi fått en ARG lspp från hans mycket arga granne som klagade över att vi hade fräckheten att samtala lågt på natten. (Han gillar att sätta upp lappar och banka i väggen om någon pratar eller ser film efter halv tio på kvällen) Ganska faschinerande att någon orkar bli så upprörd över en sådan bagatell att han skriver en arg lapp. Varför köper han en lägenhet i centrala solna om han är så känslig för ljud. Varför skaffar han inte öronproppar eller ännu bättre - flyttar till en villa i skogen så att vi andra slipper dra ner andra livsglada människor?

Iaf sjukt random och sjukt rolig helg! Emmy, fler spontanious trips in the future! Gangster, sjukt kul att dra in i dimman med dig en sista gång innan du lämnar landet. Du kommer vara saknad brorsan!

Igårkväll satt jag och hoppade otåligt vid matbordet varpå pappa började garva. Han berättade för mig om en gång då jag var fyra år. Jag skulle få gå på utflykt med Dagis (på ängen bakom dagis) och vi skulle få ha med oss matsäck, termos och sittunderlag. Jag var så ivrig, spänd och förväntansfull inför detta hisnande äventyr att jag var helt stirrig hela veckan. Jag formligen studsade fram, kunde varken äta eller sova av spänning och iver.

Liknande symptom uppstod kring julafton, min födelsedag, då min mormor skulle hälsa på och så vidare. Fram tills dess att jag fyllde åtta var jag alltid tvungen att göra "sprattelgubbe-dansen" kvällen innan julafton för att överhuvudtaget kunna somna. Sprattelgubbe-dansen bestod i att jag ställde mig på mattan i vardagsrummet där det var gott om plats och hoppade, studsade, sprattlade och snurrade upp och ner och runtomkring ända fram tills dess att utmattningen gjorde att jag blev trött.

På Lördag är det inte ängen bakom dagis jag ska till utan andra halvan av jordklotet men känslan är densamma. Jag har så mycket överskottsenergi att jag är som en raket. Igår gick jag först på långpromenad, sedan sprang jag en mil och sedan jobbade jag natt och ändå hade jag svårt att sova. Dessutom har jag tenta på fredag. Fungerar inget annat får jag väl kanske försöka och dra till med sprattelgubbe-dansen.

Förutom julen är nog Halloween den roligaste högtiden jag vet. När jag var liten var Halloween-fest obligatoriskt i kompisgänget. Vi nästan slogs om vem som skulle ha dem. Det var utklädnader, spökmaränger, skräckfilm, och så förstås bus eller godis.
Inte mycket förändrades i högstadiet förutom att jag, när jag blivit för stor för att själv plinga "bus eller godis" vände på rollerna och busade med barnen. Jag minns speciellt en Halloween i åttan när jag, Emmy, Rebecca och Annica ägnade timmar åt att "förbereda". Vi hade köpt en massa äckligt bluffgodis på buttricks - men det hindrade oss inte från att även göra egna. Vi tillbringade säkert två timmar med att varsamt öppna centerchoklad och fylla dem med ättika, chilli, tabasco och mjöl samt att maskera inlagda gurkor i choklad och rulla dem i strössel. För varje grupp barn som kom och plingade på bjöd vi inte bara generöst av bluffkaramellerna utan vi hade dessutom olika skräcknummer inrepeterade. En död kropp, dörrar som öppnade sig själva, någon som klagade och krafsade inne ifrån garderoben och någon som smög runt huset och skrämde barnen när de skulle gå.

Idag fyller jag 22 om drygt två månader men Halloween är fortfarande bland det roligaste jag vet. Att jag tyvärr var tvungen att jobba framemot 11 hindrade mig inte ifrån att gå all in på maskeradfronten. Som tur var hade Corona skräck-tema så de flesta i personalen var utklädda. Igår var jag Corpse bride. (Mycket passande på Halloween eftersom att gifta mig är ungefär det mest skrämmande jag kan tänka mig.) Jag bar en vit brudklänning, handskar och slöja inkletad i smuts och lera med ett blodigt skotthål i pannan. Det sjukaste var på jobbet då säkert 15 personer (även tjejer) kom fram och sa att jag var väldigt sexig. Det är inte det att jag inte blev smickrad, mitt ego spann som en liten kattunge, men vad har folk för surrealistisk verklighetsuppfattning? Liksom hallå, stället var fullpropat med smokin hot vampyrer, cowboys, policer, djävular och sjukskötersor och jag föreställer ett smutsigt, dött och blodigt lik. Kanske är det jag som legat och sovit förlänge och missat att nekrofili är på modet.