Det kanske blir EN ninja turtle :D :D :D
Skitsnack - nej tack. Lägg ner för det är så JÄVLA onödigt.
Viktigaste av allt, jag vill påstå att jag ALDRIG snackar skit om mina vänner. Självklart har de brister men det har väl jag med? Vi är ju trots allt bara människor. Ingen kan vara perfekt. Värst är att höra sina kompisar klanka ner på ens andra kompisar. Även om det inte alltid är så seriöst menat tycker jag det är jobbigt. Förväntar det sig att jag ska sitta där ba "Ja min bästa vän har jättefula skor, är aldeles för smal och kan inte alls sjunga" No way jag känner mig bara jävligt besvärad. Har någon fula skor är det väl bara coolt att personen drar på sig dem och går ut. Och om någon snackar så mycket negativt om andra kompisar när dom är med mig så snackar dom ju förmodligen lika mycket skit om mig när dom är med andra. Nu är jag väldigt obrydd i vad andra tycker om mig, får jag negativ kritik försöker jag snarare lyssna och ta till mig det så problemet slipper upprepas. Får man däremot höra att en nära vän sagt något som inte är kritik utan bara direkt nedvärderande som "hon tror typ hennes frisyr är snygg men den är så ful" blir jag bara förbannad. Dels att det kommer från någon jag bryr mig om och dels för att det är så onödigt, det är väl inte deras "hår". Att hålla på såhär bottnar det i någon form av osäkerhet hos en själv? Jag ser aldrig ner på människor oavsett hur de ser ut eller vad det gör för jag vet att det alltid finns en orsak till det. Jag kan tycka synd om människor som inte är starka nog i sig själva att fatta sina egna beslut utan ständigt låter sig påverkas av sin omgivning men jag ser inte ner på dem. En del människor verkar vara besatta av att klanka ner på sin omgivning och det är så onödigt.
Ta exempelvis "unga föräldrar" vilket är ett väldigt hett samtalsämne bland mina vänninor. De verkar tro att skaffa barn för dessa människor är någon statusgrej, att man skaffar barn när man är 16 för att man vill ha uppmärksamhet. Hör ni inte själva hur löjligt de påståendet låter? Vem skulle grunda ett så fruktansvärlt stort ansvar på status? Det finns så mycket som sägs grundat på så lite vetskap. Jag hatar när folk utalar sig dömmande om saker de inte är grundligt insatta i. Det är väl en sak att tala för sig själv men att tala för andra? Jag personligen känner mig aldeles för omogen för det ansvar ett barn skulle kräva. Jag vill bara ha mig själv att tänka på och ansvara över innom den närmsta framtiden. Visst jag kanske inte känner full förståelse för dom som väljer att skaffa barn unga men det är ändå deras beslut och de har säkert övervägt för och nackdelar ordentligt. Vad som är bra för mig är ju inte nödvändigtvis bra för någon annan. Jag anser att att vara "förälder" har ingen ålder. Vad jag däremot vet är att jag har varit 16 och att jag har utveklats fruktansvärlt mycket sedan dess. Jag vet saker om livet nu jag inte gjorde då och detsamma gäller förmodligen i framtiden. Jag kan tycka att man genom att fatta ett sådant beslut tvingar sig själv att bli så livserfaren och vuxen i förtid men jag ser absolut inte ner på dom som väljer den vägen. Jag tycker snarare det är jävligt modigt. Dessa killar och tjejer är fullkomligt medvetna om vilka konsekvenser ett föräldraskap kommer få med allt ansvar och med att folk ständigt undrar om de är lämpliga som föräldrar men det gör det ändå för att det känns rätt för dem. Det är fruktansvärt fel att döma dessa människor eller se ner på dem. Det är jävligt modigt och värt att se upp till.
Lägg av att nedvärdera andra. Se till det som är bra i stället, man får ett mycket roligare liv - jag lovar.
Slutspurten
Det märks att det är vår. Solen tittar fram och lyser ända in i hjärtat och tinar upp våra sura vintermasker. I min skola märker man tydligt skillnad. De aldra flesta är glada och snälla i vanliga fall men nu märker man verkligen skillnaden. Folk ler åt varandra, håller upp dörrar, hälsar och är allmänt trevliga. Det är som om solen tar fram det aldra bästa innom oss. Jag älskar den. Samtidigt som jag vill att tiden ska gå önskar jag att den ska stå still. Min klass, vad ska det bli av oss?, av mitt crew. Vilka kommer man hålla kontakten med och vilka kommer man förlora. Vi är egentligen väldigt olika individer men håller ihop ändå och jag tycker om er alla fruktansvärlt mycket.
Nu är det dags för slutspurten, nu är det bara att hålla andan ända fram till friheten. Jag säger som Jonna, Allt ordnar sig - eller?
Det mest långtråkiga i hela världen
Jag tror inte det finns någonting på hela jorden jag tycker är tråkigare än matte. Jag får verkligen typ ADD av det. Två veckor tills min jävla matte C kurs ska tentas av och om jag vill ha ett G är det bäst att jag lkägger manken till. Men det är så svårt och framförallt långtråkigt. Fint om någon förklarar vad man ska göra men jag får ju sitta och studera in den helvettes jävla boken på egen hand så då tar det dubbelt så lång tid innan jag kommer fram till någon lösning. Det var verkligen olidligt idag. Jag gjorde ALLT för att slippa räkna, tog 4 timmar på mig att klä på mig och äta frukost. Väl nerkörd vid köksbordet kunde jag inte koncentrera mig. Solen sken ute och jag fick myror i hela kroppen av att sitta still. Fyra timmar, tre kaffekoppar, två tuggummin, 5 sms och 4 gitarrpauser senare var jag äntligen klar med dagens räknemål. Ikväll är det projektarbete på schemat men jag är så olidligt LEDS på skolan :S
Jag förstår verkligen inte för mitt liv dem som tycker matte är intressant. Vetenskap kan vara intressant, särskilt rymden och visst är det bra att det finns formler för att ta reda på allt men det är så tråkigt så jag avlider på stolen. Kanske är det inte lika långtråkigt om man inte behöver kämpa och koncentrera sig så hårt för att förstå den. Fast nog tycker jag det skulle vara vansinnigt tråkigt med matte A igen. För mig är verkligen precis ALLT är roligare än matte.
Vindarna vänder
Just nu är jag på bra humör. Chelsea vann igår och går därmed vidare, och jag tar för givet att Gnaget vinner imorgon. Imorgon åker jag till stockholm men det är allt lite typiskt att mitt plan går så jag inte hinner se matchen live. Och solen, det är säkrast att du skiner på mig i helgen så jag kan göra alla här uppe i snöstormen avundsjuka :P
Skenet bedrar
Jag började dagen med att högljutt skryta om min nya mössa som JAG SJÄLV STICKAT för alla som orkade lyssna. (jag misstänker att min klass blev tämligen leds på mig tillslut) Jag är så otroligt stolt över att det är jag och bara jag som har åstadkommit den. Här har jag kämpat och slitit i timmar på gammalt hederligt vis och resultatet blev en mössa. Det måste vara såhär det känns att föda barn, fast otäckare.
Jag är fortfarande sjuk och jag varvade med både ipren och alvedon för att orka. Då jag började må sämre och skulle ta en ny ipren upptäckte jag till min (inte exicterande förvåning) att jag glömt dom hemma. Typiskt. Det kändes mycket lockande att hugga av mig halsen för att slippa smärtan. Jag stod ut på bilden med sen drog jag. Jag kan ändå inte göra något på arbetsmiljökunskapen innan jag genomfört intervjun och någon måtta på tortyren fick det ju lov att vara. Jag skulle ju dessutom börja jobba idag och det kändes inte alltför charmigt att stövla in och hosta slembollar över mina arbetskompisar. Trots halsmandlar som körsbär bemästrade jag i alla fall att se pressentabel ut. Tänk vad lite rouge och mascara kan åstadkomma.
Man måste leva upp till sig själv
Hemavan
Jag och Rebecca hade även galet kul om kvällarna, vi blev typ värsta lokalkändisarna där :P Alla kom fram och hälsa och viste vilka vi va. Det var galet ojämn "cpdc" så det gick typ 4 killar på en tjej, värsta köttmarknaden och vi fick hela tiden fly från läskiga typer. Dock hittade jag mannen jag planerar att gifta mig med när jag blir stor, dessverre bor han i norge. Men han är längre än jag, gillar fotboll och bäst av allt - han är kock :D
Roligaste var en kväll då vi kom hem, jag kikade på Rebeccas säng och såg att hon spritt ut alla sina saker där och fick en assosiation av ett skatbo med Rebecca som skata där hon samlade på sig saker. Detta tyckte jag var så fruktansvärlt roligt att jag höll på dö. Frustande av skratt hoppade jag in i badrummet ba "REBECCA ÄR EN SKAAAATAAA"
<-här ovanför kissfläcken sov Rebecca (den var där då vi kom)
<- Vi är sofistikerade och pimplar rödvin
<- Den i mitten var min
En helg i Boden
De som bor i boden är sannerligen ett underligt folk åtminstone vissa. Damen under min mormor tillexempel hade hängt upp ett lass slipsar i fönstret i stället för gardiner och på stan hade det en stor skyltats stort i ett fönster med att det var rea på "Fitt-hönor" Fitthöna är väl kanske något norrlänskt utryck men det lät ju inte så vackert precis.
På vägen hem var det en märklig tjej på tåget. Hon satt och lyssnade på musik viskade ord och såg ut att göra dansmoves med armarna. Jag tyckte hon var väldigt creepy tills det gick upp för mig att hon förmodligen pratade teckenspråk med någon på sin bärbara dator då blev jag förtjust och ville säga någonting istället. Dessverre är den enda frasen jag behärskar på tekenspråk "Jävla kanin jävel" så jag lät bli.
Men det är nyttigt att kunna förolämpa folk på alla språk för alla eventualiteter, tänk om jag skulle få två döva och otroligt kåta grannar i framtiden som höll på och låta sent in på natten, då skulle jag kunna banka på och säga "Jävla kanin jävel"
Imorgon bär det av till Hemavan med Rebecca, det blir sjukt kul. Nu när jag har re-habat mig taggar jag skidbacken och alkohol :D
Galen helg och framtidsplaner
Daniel mådde dåligt och övergav mig rätt snabbt därinne och jag hittade en tjej från Kalifornien jag minns att jag var jättefarsinerad av. Stackaren, hon måste ha tyckt att jag var helt cp, höll på fråga ut henne om hennes familj ägde en vingård och om hon kände någon i hells angels och sånna saker. Sedan träffade jag Louise som oxå gått bild och form och vi hade hur kul som helst. Satt och snackade skit om alla lärare och så. Efter det är minnet en aning suddigt men jag och min nyvunna vän Louise hamnade i alla fall på efterfest hos tre rockers på Mariehem där vi drack whisky och kaffe och blev ännu fullare.
Det är så sjukt olikt mig nu i efterhand, bara hänga med en massa totala främlingar men jag får väl skylla på alkoholen. Men jag ångrar mig inte, sådant är för veklingar och tjejen jag träffa var hur skön som helst. Jag kände mig typ fortfarande bakis idag. Hela mitt crew satt döda och väntade tills caféterian öppnade och handlade och sedan satt vi där döda. (Obs. Jag kände mig inte som en delfin)
Nu längtar jag till lovet. Första helgen ska jag upp till min mormor i Boden och pyssla om henne, eller kanske blir det hon som pysslar om mig. Nåja jag tänkte iaf bjuda henne på middag (oroa er inte, resturang! Jag ska inte laga maten) Nej där kan det gå illa! Hon är ju ganska gammal nu och jag vill ju inte förgifta henne. Men det ska bli kul, hon är så rar och go min mormor. En riktig mys mormor ni vet. En sånn som virkar halsdukar, stickar tröjor, bakar bullar och broderar tavlor. Sedan blir det upp till Hemavan på Onsdag. Jag hoppas Kusinis hakar på, då får vi rejva gärnet varje kväll. Sen om vi ledsnar på skidor om dagarna kan vi ju alltid utforska spaet eller nått.
Mänskliga delfiner - det är tydligen inte bara jag som inte har ett liv
Jag kan väl på min höjd sträcka mig till att jag ibland känner mig som en kille i en tjejkropp men detta var skrattretande. Jag fick idag ett mejl där en sida undrade om jag kände mig "som en delfin i en människokropp" eller om jag kände någon som kände sig "som en delfin i en människokropp". Och en önskan om att i så fall tipsa dem om desas hemsida. Jag menar ska det här vara något slags skämt eller går det faktiskt att känna sig så :P
Jag har känt det mesta, men aldrig som en delfin....
Och jag sprang
Jag säger som Roland "Efter regn kommer solsken" Det tyckte jag var så bra att jag skrev det här ;)
Shit happens - alldeles för ofta faktiskt
Skulle vara skönt att få vara någon annan ett tag, ta semester från min hjärna och kropp liksom. Nej nu ska jag sluta att upp att vara så melodramatisk och vem orkar läsa om mina problem och sömnegenheter.
Just nu är jag bara otroligt tacksam att jag har så många underbara vänner. Tack vare er är livet alltid underbart.
I close my eyes so I don´t have to see
I shut my heart and tell my mind to run and flee
Once I was flying high
I touched the sky
As Long As I Fall
I don´t hit the ground
As Long As I Fall
I´m safe and sound
As long as I fly
I sure cannot die
I don´t need to hear the call
As Long As I Fall
As Long As I Fall
I got no reason to care
As Long As I Fall
I got no problem to bear
I don´t need to bother what I did or did not
I would cry out in pain, but:
As Long As I Fall
I don´t hit the ground
As Long As I Fall
En bra dag.
Jag var med Daniel på stan och strömpilen idag. Dagens skratt var då vi kom in på strömpilen och upptäckte att dom hängt upp våra fruktansvärlt fula tavlor som vi gjorde i ettan längs en hel vägg. Det mindre bra med idag var min osläckbara törst. Jag krökade igår utan att dricka ordentligt innan jag gick och la mig och har gått runt och varit konstant törstig hela dagen. Det är en märklig känsla att vara sjukt kissnödig och jätte törstig samtidigt. frustrerande liksom. Jag hade lätt kunnat sticka ner ett jättelångt sugrör i älven och bara sörplat i mig vatten... Fan nu spårar jag ur, klockan är halv ett och jag är hög på kaffe. Borde gå och sova nu
Någonting säger mig att det lär dröja
Igår anlände ett mycket roligt paket ifrå laRedoute till mig innehållande bland annat dessa ursöta små virkade skor. Jag har väntat efter att få ha dem på fötterna och jag lär få vänta ett bra tag till. Så ere och bo i Sibirien, idag vare snöstorm och när det ser ut som på bilden nedan känner jag att det lär dröja innan våren kommer.
En hel dag tillängnad mig
Grattis till er alla Fridor därute!
Inte helt onajs helg
På kvällen var jag först på filmkväll med tjejorna och sedan blev det Rock, gamla LP skivor och öl med grabbarna. Det var najs båda två. Lördagskväll var en bra kväll, då tjänade jag mig nämligen 200 kr bara sådär. Jag var fyllechaffis hela kvällen och hade lagt beslag på farsans BMW och hade slutligen plockat upp Petter och Fredrik som varit på house of metal då någon random snubbe öppnar dörren och erbjuder mig 200 för att skjutsa honom till Åhlidhem (jag var inte den som banga) Sedan blev jag två hundra kronor rikare och så gled vi runt och lyssnade på Heel (mycket bra band för övrigt)
Idag skulle Petter städa så jag smet hem efter att ha hjälpt till med lite ölburkar och disk - bara för att bli beordrad om att dammsuga källaren. Doeh <-- Ett Homer Simpson ljud... .
I fredags fick jag min Elle (Både Doutzen på framsidan och Liselott som stylist, yes!!!) Han bara skumma igenom den då men nu ska jag krypa ner i badet och mysa och njuta av den. Först ska jag trycka på knappen till maskinen som pissar kaffe dock
Jag är kär igen, denna gången i ett armband
Egentligen tycker jag alla hjärtans dag är en fånig dag. Jag känner press på mig att jag måste skicka kort och köpa choklad åt folk som jag tycker om - annars tror dom att jag inte tycker om dom. Nåja, det är ju kul att få kort och choklad oxå. Imorgon är det alla hjärtans dag och jag är förälskad i det här armbandet för 495kr från ÅsaHjärtaNiklas så om någon av mina vänner skulle ha gått och blivit miljonär sedan sist vi pratade vill jag ha det här i pressent!
Förälder = Royality????
"Skrikande, snorande små stinkmaskiner" eller "söta, jolrande, mjuka och väldoftande"??
Personligen tycker jag dom kan vara både och, men det är inte bebisarna jag vill beklaga mig över idag utan deras nyblivna föräldrar som tycks tro att det har någon sorts royality privilegium runtom i samhället. Att köra en Teutonia eller Hartan är plötsligt som att komma glidande i en Limmo eller Rolls Royce.
Överallt inne i stan tar föräldrarna med sig barnvagen. Längst in i dom trångaste gångarna inne i klädaffären pressar dom fram den så att alla andra måste flytta på sig. Och gud nåde den som försiktigt styr undan vagnen med den sovande lille ungen för att komma förbi, detta klassas av föräldrana somm ett gruvlit fridsstörande och hotfullt brott mot deras lille och - i värsta fall belägrat med dödsstraff.
Snart börjar det bli läge att skaffa bollhav till Gymmet också efter vad en kille i min klass berättade: Mammorna tar med sig barnen till gymmet och placerar ut filtar, bebisar och leksaker på golvet mellan maskinerna medan de själva går och tränar. Ärligt talat - skaffa en dagisplats eller barnvakt!!! Inte nog med att dom som gymmar ständigt måste vara livrädda för att kliva på dom små ultottarna på golvet men det är ju farligt för barnen om de råkar komma åt någon tung vikt eller nått. Att sedan sätta sig mitt på golvet bland alla människor på gymmet och amma sin unge, där går väl ändå gränsen? Visst amning är naturligt och det är väl en sak att göra det diskret på offentlig plats i nödfall men detta är ju bara knäppt. Det är naturligt att bajsa också men för den sakens skull tar jag inte med mig en potta till gymmet och sätter mig och trycker.
Jag vet vad jag måste göra :S
Nu hittar jag ingenting och en städning av garderoben är snarast på sin plats tyvärr :S