Ett gruvligt föräderi
Sluta upp att bete dig som en femåring säger mamma och pappa åt mig. Fattar dom inte att hans gruvliga föräderi är näst intill oförlåtligt. Gud så leds jag är på att farsan ska vara en sådan mansgris.
Nu har man ju tack och lov körkort med det var inte så många år sedan jag drömde om en moped. Tror nio jag fick någon när jag var 15??? Neej då var jag aldeles för liten och omogen för att klara mig i trafiken, sedan fyllde jag 16 och tjatade mig grön. Tillslut gick farsan med på att jag kunde få en, men fick jag en cross som jag så gärna ville ha. Nej absolut inte med motiveringen "Kommer inte på fråga dom är så omodärna och svårhanterliga, du behöver en cool scooter som fungerar inne i stan" vilket indirekt betydde "du är tjej du ska ha en tjej-moped"
Så blev det, jag fick en scooter. Den gick 45km i timmen. Jag ville få den trimmad men det var belagt med dödsstraff. Jag kunde absolut inte trimma den för då skulle den bli såå mycket sämre, lättare gå sönder, värdet på den skulle sjunka, jag skulle åka fast o få böter, det var så farligt och så vidare. Jag och pappa hade ett flertal diskutioner där vi skrek åt varandra.
Nu däremot fyller brorsan snart 15. Och idag när vi var ute och gick berättar brorsan att han 1: självklart ska få en cross och 2: att pappa personligen lovat att få den trimmad så den går 70km/h.
Sedan har vi det där med fotbollen. Farsan vet mycket väl att jag är mycket insatt och intresserad, jag sitter ju flera dagar i veckan o ser diverse premier leegue matcher osv. När det bara är jag och farsan då kan han vara hur schyst som helst och vi kan äta chips och drika bira och skrika framför TV:n men så fort någon annan av manligt kön är närvarande blir jag plötsligt okunnig och ingenting värd. Det är liksom smågrejer hela tiden och jag blir så jävla leds på den usla förädaren. I höstas hade vi köpt öl och chips för att ladda upp inför EM-kvalet, jag hade varit hos en polare tidigare på kvällen och under tiden hade pappas polare droppat förbi. Så när jag kommer hem för att se fotboll då har dom redan druckigt upp all öl (MIN ÖL) och ätit upp 50% av chipsen.
Sedan har han snackat i snart fyra år om att vi ska åka till London bara han och jag. Jag har velat åka dit hur länge som helst och se nåra matcher live och uppleva Englands suporterkultur osv.. Nej sedan berättar han och mamma ska till london men jag får inte följa med för dom vill åka själva. Jaha, visst det får dom väl göra men varför just London då morsan inte vill åka dit och jag vill dit så jag längtar ihjäl mig. Sedan berättar brorsan att han också får följa med så hela familjen ska dit utom jag för jag ska tydligen jobba??? Jasså det var ju en nyhet, tur att han talade om det för mig.
Eller EM biljetterna, farsan berättar stolt vid bordet att han kanske kommer kunna lägga vantarna på tre EM biljetter i sommar och jag blir eld och lågor. Men nä, vem får följa med om han får biljetter jo Henrik och Anders, två personer som inte har det minsta intresse what so ever av varken svenska landslaget eller fotboll. Så fort han inte hittar någon annan då duger jag som en av grabbarna men sen är jag "liten tjej" Jag blir bara så trött på han föräderi. Vänta bara tills jag blir rik. Jag ska se alla viktiga matcher och han får inte följa med på nån den skurken!
Eller då vi snackar jobb och han kläcker ur sig "Nej men Frida det kan jag absolut inte se som ett jobb för dig, du skulle aldrig klara det. Jag ser dig mer som en dagisfröken eller en förskolelärare"
Den grisen, jag ska bli rallyförare, bilmekaniker och lespisk (synd bara att jag inte tänder på tjejer) - allt för att reta honom och hans medeltida inställning av tjejer så mycket som möjligt.
Nu har man ju tack och lov körkort med det var inte så många år sedan jag drömde om en moped. Tror nio jag fick någon när jag var 15??? Neej då var jag aldeles för liten och omogen för att klara mig i trafiken, sedan fyllde jag 16 och tjatade mig grön. Tillslut gick farsan med på att jag kunde få en, men fick jag en cross som jag så gärna ville ha. Nej absolut inte med motiveringen "Kommer inte på fråga dom är så omodärna och svårhanterliga, du behöver en cool scooter som fungerar inne i stan" vilket indirekt betydde "du är tjej du ska ha en tjej-moped"
Så blev det, jag fick en scooter. Den gick 45km i timmen. Jag ville få den trimmad men det var belagt med dödsstraff. Jag kunde absolut inte trimma den för då skulle den bli såå mycket sämre, lättare gå sönder, värdet på den skulle sjunka, jag skulle åka fast o få böter, det var så farligt och så vidare. Jag och pappa hade ett flertal diskutioner där vi skrek åt varandra.
Nu däremot fyller brorsan snart 15. Och idag när vi var ute och gick berättar brorsan att han 1: självklart ska få en cross och 2: att pappa personligen lovat att få den trimmad så den går 70km/h.
Sedan har vi det där med fotbollen. Farsan vet mycket väl att jag är mycket insatt och intresserad, jag sitter ju flera dagar i veckan o ser diverse premier leegue matcher osv. När det bara är jag och farsan då kan han vara hur schyst som helst och vi kan äta chips och drika bira och skrika framför TV:n men så fort någon annan av manligt kön är närvarande blir jag plötsligt okunnig och ingenting värd. Det är liksom smågrejer hela tiden och jag blir så jävla leds på den usla förädaren. I höstas hade vi köpt öl och chips för att ladda upp inför EM-kvalet, jag hade varit hos en polare tidigare på kvällen och under tiden hade pappas polare droppat förbi. Så när jag kommer hem för att se fotboll då har dom redan druckigt upp all öl (MIN ÖL) och ätit upp 50% av chipsen.
Sedan har han snackat i snart fyra år om att vi ska åka till London bara han och jag. Jag har velat åka dit hur länge som helst och se nåra matcher live och uppleva Englands suporterkultur osv.. Nej sedan berättar han och mamma ska till london men jag får inte följa med för dom vill åka själva. Jaha, visst det får dom väl göra men varför just London då morsan inte vill åka dit och jag vill dit så jag längtar ihjäl mig. Sedan berättar brorsan att han också får följa med så hela familjen ska dit utom jag för jag ska tydligen jobba??? Jasså det var ju en nyhet, tur att han talade om det för mig.
Eller EM biljetterna, farsan berättar stolt vid bordet att han kanske kommer kunna lägga vantarna på tre EM biljetter i sommar och jag blir eld och lågor. Men nä, vem får följa med om han får biljetter jo Henrik och Anders, två personer som inte har det minsta intresse what so ever av varken svenska landslaget eller fotboll. Så fort han inte hittar någon annan då duger jag som en av grabbarna men sen är jag "liten tjej" Jag blir bara så trött på han föräderi. Vänta bara tills jag blir rik. Jag ska se alla viktiga matcher och han får inte följa med på nån den skurken!
Eller då vi snackar jobb och han kläcker ur sig "Nej men Frida det kan jag absolut inte se som ett jobb för dig, du skulle aldrig klara det. Jag ser dig mer som en dagisfröken eller en förskolelärare"
Den grisen, jag ska bli rallyförare, bilmekaniker och lespisk (synd bara att jag inte tänder på tjejer) - allt för att reta honom och hans medeltida inställning av tjejer så mycket som möjligt.
Fridas framsteg
Idag städade jag bland mina gitarrpapper. Det är inte klokt så mycket man hittar som man aldeles glömt bort. En massa låtar jag skrivit ut för flera år sedan som var för svåra och därför bortlagda hittade jag och plötsligt var dom inte alls svåra längre utan jag kunde spela dem. Det måste ju betyda någon utveckling på fyra år...
Jag är dock störtförälskad i min Ibanez, jag tror inte det gått en dag utan att jag spelat på den sen jag fick den.
Här lirar jag Guns'n'Roses Sweet child o mine
Jag är dock störtförälskad i min Ibanez, jag tror inte det gått en dag utan att jag spelat på den sen jag fick den.
Här lirar jag Guns'n'Roses Sweet child o mine
"In i dimman och tillbaks igen"
Efter min (ursäkta utrycket) helvettes vecka kändes det som om fredagen inte kunde komma mer lämpligt. Jag har haft mer otur än vanligt i veckan, bara den detaljen att jag två gånger snubblat och landat pladask på mage i offentliga miljöer borde få vem som helst att hålla med om att jag förtjänade lite alkohol. Dessutom hade morsan varit på ett jävligt humör så det kändes så vansinnigt skönt när den där varma härliga och obrydda känslan infann sig i min kropp.
Jag hade inte planerat att bli så dragen med tanke på att jag hade massa aktiviteter nu på lördag morgon men det blev jag iaf, jag vet inte om jag ska skylla på Beckas alkoholroulette spel eller på den där sista ölen inne på Exem. Alkoholen gör mig obrydd och social (tillochmed en främling som snackar om sina biodlingar kan vara vansinnigt underhållande och intressant) Men den är också lömsk, saker som jag aldrig skulle få för mig nykter blir till superidéer. Alkoholen försätter mig titt som tätt i pinsamma och prekära situationer.
Igårkväll då jag kom hem så hade vi inga rena glas, men istället för att ta en kaffekopp eller hämta ett glas ur diskmaskinen kom jag på den briljanta idén att jag skulle dricka ur en blomm vas (dom rymmer ju så mycket mer vatten) Sedan kommer vi till det lite mera pinsamma och det här har jag inget minne alls av. Det sista jag mins är att jag somnade fullt påklädd och sminkad på soffan, sedan vaknade jag och låg nerbäddad i gästrummet. Då förklarar mamma aningen irriterad att jag, charmtroll som jag är, tydligen hade krypit in i hennes sovrum på alla fyra och liksom puttat och knuffat på henne med ansiktet - därför att jag frös. Jamen det verkar väl logiskt, gör inte ni så fyra på natten???
Jag lär få höra om det här hemma en tid frammöver. Nu ser jag fram emot nästa helg!
Jag hade inte planerat att bli så dragen med tanke på att jag hade massa aktiviteter nu på lördag morgon men det blev jag iaf, jag vet inte om jag ska skylla på Beckas alkoholroulette spel eller på den där sista ölen inne på Exem. Alkoholen gör mig obrydd och social (tillochmed en främling som snackar om sina biodlingar kan vara vansinnigt underhållande och intressant) Men den är också lömsk, saker som jag aldrig skulle få för mig nykter blir till superidéer. Alkoholen försätter mig titt som tätt i pinsamma och prekära situationer.
Igårkväll då jag kom hem så hade vi inga rena glas, men istället för att ta en kaffekopp eller hämta ett glas ur diskmaskinen kom jag på den briljanta idén att jag skulle dricka ur en blomm vas (dom rymmer ju så mycket mer vatten) Sedan kommer vi till det lite mera pinsamma och det här har jag inget minne alls av. Det sista jag mins är att jag somnade fullt påklädd och sminkad på soffan, sedan vaknade jag och låg nerbäddad i gästrummet. Då förklarar mamma aningen irriterad att jag, charmtroll som jag är, tydligen hade krypit in i hennes sovrum på alla fyra och liksom puttat och knuffat på henne med ansiktet - därför att jag frös. Jamen det verkar väl logiskt, gör inte ni så fyra på natten???
Jag lär få höra om det här hemma en tid frammöver. Nu ser jag fram emot nästa helg!
Frida har skaffat gymkort, Frida har börjat träna
Jag är onekligen en mycket mogen person
Jag känner verkligen hur mycket jag mognat sedan jag fyllt 19. Jag har blivit en sååå vuxen och ansvarstagande människa (inte). Men egentligen så varför måste man växa upp?? Visst, dricka kaffe, ta körkort, jobba och skaffa lägenhet är väl en sak men bara för det behöver man ju inte bli tråkig. Om jag vill tänker jag minsan fortfarande dricka saft och hasa på strumporna. Tänk så mycket roligare det är än att gå.
På julafton skrattade dom åt mig. Jag önskade mig samma sak i år som när jag var fyra (Pippi på dom sju haven) Den försvann i flytten och jag var mycket depprimerad, jag gnällde om det hela året. Och jag blev lika barnsligt glad när jag fick den som då jag var fyra, allt var som vanligt och innom loppet av en timma hade jag bytt min obekväma finklänning mot myspyamas och tofflor. På min födelsedag ville jag fick jag PANG-kakstårta, familjen och släkten skrattade åt mig igen - barnsligt. Men sedan så åt alla pangkakstårta fast det fanns vanlig tårta så mig lurar dom inte. Det är bara och erkänna, det är gott med pangkakor. Och så länge ordet "vuxen" innebär "tråkig" så kommer jag aldrig växa upp!
Back to life
Skönt med jullov tänkte Frida men icket. Hon hade som enda plan att sova, äta omänskliga mängder fett, festa och umgås med sina kompisar men icket. Nej istället fick Frida influensa och var sjuk hela julovet, det var mindre underbart.
På nyår var det som värst, jag låg nedbäddad i sängen med 39 graders feber och en hals som kändes som om jag svalt rakblad en vecka och medan alla andra fick blanda spännande Champangedrinkar och se färgglada fyrverkerier fick jag nöja mig med en Hostmedicin'n'Alvedon spetsat med lite Enchina Guard och det enda färgsprakande jag fick se var mina stickade strumpor jag hade för att inte frysa om fötterna. Sedan började mina kära fulla vänner ringa efter kl 10 någon gång men jag hade ju ingen röst utan klarade på min höjd av att väsa litet i luren varpå de irriterat frågade :Varför svarar du inte, HALÅÅÅÅ.......
Ett tag var jag övertygad om att jag aldrig skulle bli frisk, det var mest synd om mig i hela världen och jag hade nog aldrig mått så dåligt i hela mitt liv. Värst var trisstressen, jag kunde ju inte göra någonting. Jag klarade inte av att se på TV eller läsa, maten smakade ingenting och jag kräktes upp den, jag kunde inte ens prata utan låg bara och stirrade in i väggen och kände mig jätteäcklig.. Det är väl inte alltför många som följer min blogg och nu riskerar jag väl att skrämma iväg ni som faktiskt gör det men jag dushade inte på tre dagar när det var som värst :S
Efter en vecka influensa kände jag det som om jag skulle bli tokig och börja klätra på vägarna av tristress. Jag hade vildsinta myror i hela kroppen så när jag äntligen började må bättre var jag så lycklig som oj :D Bara att få sätta sig i bilen och lyssna på Led Zeppelin och köra lite var som och få en spännande energikick av att jag hoppat fallskärm eller något.
Tack och lov var jag frisk på min födelsedag! Jag fick pangkakstårta till lunch :D (Jag är lite upprörd över att somliga inte sagt grattis än) Folk jag bara träffar några gånger per år kommer ihåg att säga grattis men två av mina bästa vänner glömmer bort mig i år igen :P Men men, jag vet ju att dom inte menar något illa med det, det är bara så dom är helt enkelt men tacka vet jag Annica och Björn som hälsa grattis bara några minuter över tolv, er ere ordning på! Petter sa iof grattis först men han var jag ju med och hade nedräkning till tolvslaget så det räknas inte :P
Både Daniel och Kitty var osäkra på om vi började plugget idag och därför bestämmde jag att vi började på tisdag för jag var aldeles för trött imorse. Det är konstigt det här, om någon hävdar att vi är "eventuellt" är lediga så tvivlar jag aldrig en sekund på att det stämmer och bryr mig inte om att kolla upp det vidare. Kommer däremot någon och säger att det är lektion då jag är inställd på att vara ledig då kan jag minsan kolla med alla i klassen för att hitta någon som är lite osäker på om vi verkligen har lektion :P
På nyår var det som värst, jag låg nedbäddad i sängen med 39 graders feber och en hals som kändes som om jag svalt rakblad en vecka och medan alla andra fick blanda spännande Champangedrinkar och se färgglada fyrverkerier fick jag nöja mig med en Hostmedicin'n'Alvedon spetsat med lite Enchina Guard och det enda färgsprakande jag fick se var mina stickade strumpor jag hade för att inte frysa om fötterna. Sedan började mina kära fulla vänner ringa efter kl 10 någon gång men jag hade ju ingen röst utan klarade på min höjd av att väsa litet i luren varpå de irriterat frågade :Varför svarar du inte, HALÅÅÅÅ.......
Ett tag var jag övertygad om att jag aldrig skulle bli frisk, det var mest synd om mig i hela världen och jag hade nog aldrig mått så dåligt i hela mitt liv. Värst var trisstressen, jag kunde ju inte göra någonting. Jag klarade inte av att se på TV eller läsa, maten smakade ingenting och jag kräktes upp den, jag kunde inte ens prata utan låg bara och stirrade in i väggen och kände mig jätteäcklig.. Det är väl inte alltför många som följer min blogg och nu riskerar jag väl att skrämma iväg ni som faktiskt gör det men jag dushade inte på tre dagar när det var som värst :S
Efter en vecka influensa kände jag det som om jag skulle bli tokig och börja klätra på vägarna av tristress. Jag hade vildsinta myror i hela kroppen så när jag äntligen började må bättre var jag så lycklig som oj :D Bara att få sätta sig i bilen och lyssna på Led Zeppelin och köra lite var som och få en spännande energikick av att jag hoppat fallskärm eller något.
Tack och lov var jag frisk på min födelsedag! Jag fick pangkakstårta till lunch :D (Jag är lite upprörd över att somliga inte sagt grattis än) Folk jag bara träffar några gånger per år kommer ihåg att säga grattis men två av mina bästa vänner glömmer bort mig i år igen :P Men men, jag vet ju att dom inte menar något illa med det, det är bara så dom är helt enkelt men tacka vet jag Annica och Björn som hälsa grattis bara några minuter över tolv, er ere ordning på! Petter sa iof grattis först men han var jag ju med och hade nedräkning till tolvslaget så det räknas inte :P
Både Daniel och Kitty var osäkra på om vi började plugget idag och därför bestämmde jag att vi började på tisdag för jag var aldeles för trött imorse. Det är konstigt det här, om någon hävdar att vi är "eventuellt" är lediga så tvivlar jag aldrig en sekund på att det stämmer och bryr mig inte om att kolla upp det vidare. Kommer däremot någon och säger att det är lektion då jag är inställd på att vara ledig då kan jag minsan kolla med alla i klassen för att hitta någon som är lite osäker på om vi verkligen har lektion :P
Big lack of motivation
Jag är på gränsen till strejk nu snart. Jag har inte ett uns motivation kvar i hele kroppen gällande skolan. Det har varit två helvettes veckor med jobb. Det är en enda jävla liten (egentligen gigantisk stor, jobbig, långtråkig,svår, omöjlig osv) rapport kvar innan tre veckors lov men jag kan inte skriva klart den. Så fort jag försöker så är det som om alla ben i kroppen försvinner och jag blir en lealös massa oförmögen att röra mig och juste, jag blir dessutom Homer Simpson i huvet också. Jag försöker koncentrera mig men i mitt huvud sitter bara en litten apa och spelar trummor. Jag kan inte skita i uppgiften heller eftersom betyget hänger på den.
Jag trodde jag skulle lyckas skriva klart eländet idag men nej, först var jag och tränade och sen var jag så trött. Sedan kom farsan och ville vi skulle se Arsenal Chelsea på TV:n och vem är jag att säga emot honom??? Nu försöker jag pånytt men apan är tillbaka och dansa copacabana den jäveln :/
Jag fundera alvarligt på att genomföra planen fredrick hittade på. Bada isvak på måndag och sedan soltorka, så dååå blir man sjuk hela veckan innan jul MEN man hinner bli frisk tills på jul och så får maqn dessutom en veckas extra julov. Så otroligt härligt med julov. Bara äta omänskliga mängder med fett, sova och festa i tre veckor. Längtar...
Jag trodde jag skulle lyckas skriva klart eländet idag men nej, först var jag och tränade och sen var jag så trött. Sedan kom farsan och ville vi skulle se Arsenal Chelsea på TV:n och vem är jag att säga emot honom??? Nu försöker jag pånytt men apan är tillbaka och dansa copacabana den jäveln :/
Jag fundera alvarligt på att genomföra planen fredrick hittade på. Bada isvak på måndag och sedan soltorka, så dååå blir man sjuk hela veckan innan jul MEN man hinner bli frisk tills på jul och så får maqn dessutom en veckas extra julov. Så otroligt härligt med julov. Bara äta omänskliga mängder med fett, sova och festa i tre veckor. Längtar...
Till Dig Från Mig
aaah julklappspanik
Vad ska man köpa till farsan? Han är så sjukt svår att hitta på någonting att köpa åt. Det enda han önskar sig - och får i julklapp, år ut och år in, julafton efter julafton är en ljusblå skjorta och en slips. Jag menar hans garderob ser ut som Kalle Ankas bortset ifrån att det istället för 52 identiska sjömanskostymer ligger 52 identiska ljusblå skjortor.
Han har dock moderniserat sig en aning då han för två år sedan chokade oss alla med att köpa en skjorta med ljusblå rutor istället för helt ljusblå. Denna nya spännande trend fick han snabbt smak för så ca 10 av det 52 skjortorna är ljusblårutiga ska väll erkännas. Förra månaden chokerade han oss stort igen då han på nytt kom hem med en ljusblå skjorta med (hör och häpna) mörkblå ränder.... Om man åtminstone kunde få variera dem en aning men någonting säger mig att han inte är redo att ta steget till en låt säga, röd skjorta på bra länge.
Slipsarna är han också väldigt kräsen över, de kan visserligen variera i färg men det är bara den exlusiva sorten som gäller. En slips från H&M eller Dressman skulle på sin höjd användas till att damtorka de andra exlusivare slipsarna med.
Och bortsett från skjortor och slipsar (han har så många att han skulle kunna knyta en lina som räckte tvärs över sverige, jag tvivlar på att garderoben rymmer fler ens) finns det inget annat kul att ge honom. Får han någon inredningsdetalj ställer han den bara bredvid sängen där den får stå och samla dam i ett halvår innan mamma flyttar på den eller slänger den, trisslotter och parfym känns opersonligt. Så vad fan ska jag ge honom??? Någon som har förslag?? Jag är idel i öra! Annars får jag se fram emot "adrenalinkicken och spänningen" av att se honom för 18 året i rad veckla upp en slips och en ljusblå skjorta. Hjälp mig, vad ska jag köpa???
Han har dock moderniserat sig en aning då han för två år sedan chokade oss alla med att köpa en skjorta med ljusblå rutor istället för helt ljusblå. Denna nya spännande trend fick han snabbt smak för så ca 10 av det 52 skjortorna är ljusblårutiga ska väll erkännas. Förra månaden chokerade han oss stort igen då han på nytt kom hem med en ljusblå skjorta med (hör och häpna) mörkblå ränder.... Om man åtminstone kunde få variera dem en aning men någonting säger mig att han inte är redo att ta steget till en låt säga, röd skjorta på bra länge.
Slipsarna är han också väldigt kräsen över, de kan visserligen variera i färg men det är bara den exlusiva sorten som gäller. En slips från H&M eller Dressman skulle på sin höjd användas till att damtorka de andra exlusivare slipsarna med.
Och bortsett från skjortor och slipsar (han har så många att han skulle kunna knyta en lina som räckte tvärs över sverige, jag tvivlar på att garderoben rymmer fler ens) finns det inget annat kul att ge honom. Får han någon inredningsdetalj ställer han den bara bredvid sängen där den får stå och samla dam i ett halvår innan mamma flyttar på den eller slänger den, trisslotter och parfym känns opersonligt. Så vad fan ska jag ge honom??? Någon som har förslag?? Jag är idel i öra! Annars får jag se fram emot "adrenalinkicken och spänningen" av att se honom för 18 året i rad veckla upp en slips och en ljusblå skjorta. Hjälp mig, vad ska jag köpa???
Ja, vad gör man?
Ja, det är väl lika bra att erkänna. Jag skulle ju som vanligt lika gärna kunna gå runt med min känsla stämplad i pannan för så tydligt är det. "Vad ler du åt?" "Varför är du så glad idag då?" "Vad tänker du på?" "Värst vad du sjunger" Det känns bara fånigt att låtsas att jag är totalt obrydd.
Jag har aldrig känt såhär förut, i alla fall inte sen jag var riktigt liten. Varje gång jag är tillsammans med honom är det som om en hope vildsinta kängurus bodde i min mage. Jag blir blyg, kan inte få ihop logiskt sammanhängande meningar. Det här kommer låta så kliché men då han kysser mig är det som om hela världen utanför bara försvann. Det är helt fuckat, kär vet jag inte om jag kan säga att jag är, det är som ett aldeles för starkt ord för mig att använda, men någonting är det. Träffar man någon som är snäll och trevlig som man dessutom är attraherad av kan man ju gilla personen ifråga men det här är annorlunda, det är något mer helt enkelt, men jag kan inte sätta fingret på vad som är skillnaden. Jag har zsa zsa zsu i magen helt enkelt!!!
Hur som helst är det en jävligt härlig känsla, men jag är livrädd för att jag känner som jag gör. Samtidigt är det en så hårfin balansgång då man först träffar någon, jag vet inte hur jag ska bete mig. När jag tycker om någon kan jag försöka vara totalt likgiltig av rädsla varpå killen ifråga inte tror att jag är intresserad och tröttnar eller ger upp. Fast är man för på så skrämmer man ju iväg snubben istället, ba tja men nu har vi ju träffats en gång ska vi gifta oss?? Killar som är för på mig gör att jag blir rädd och dissar. Men samtidigt om man träffar någon där magkänslan stämmer, som man tycker om på riktigt och känner sig avslappnad och naturlig (fast med kängurus i magen) tillsammans med ska man då strunta i personen ifråga bara för att man är rädd? Det verkar ju bara sjukt att ta ut en begravning i förväg men å andra sidan så är det för bra för att vara sant. Jag lovar att han egentligen är transvestit eller nått. Jag får väl se var det här slutar :P
Aldrig mer
Igårkväll låg jag och vered mig som en mask i sängen när jag skulle sova. Jag var supertrött men samtidigt speedad och till råga på allt har jag gått omkring med huvudverk/migrän dygnet runt i en vecka snart. I desperation drog jag upp en tidning från golvet och började planlöst läsa ihopp om att den skulle trötta ut mig. Så plötsligt fastnade jag för en artikel om självkänsla och det gick upp för mig varför jag inte kunde sova och varför jag hade migrän.
Jag har aldrig ens tänkt tanken att det skulle vara något fel på vare sig mitt självförtroende eller min självkänsla. Jag är inte det minsta rädd att komma med åsikter, prata offentligt eller tycka tvärtemot andra. Inte heller ser jag ner på mig själv, jag tycker jag är precis lika snygg och bra som alla andra, ibland mer-ibland mindre men jag är nöjd med mig själv. Jag vet vem jag är, vad jag står för och vad jag vill och med detta trodde jag att jag hade utomordentlig självkänsla. Igår slog det mig dock att så inte var fallet då jag insåg att jag låtit en bit av min integritet försvinna ifrån mig nämligen min självrespekt.
Jag försöker alltid vara så vänlig och snäll jag kan mot allt och alla för att alla ska tycka jag är snäll och trevlig. Jag är så rädd för att konflikter ska uppstå att jag alltid lägger mig platt under andras önskningar och beteemde för att inte såra någon eller bli osams. Trotts detta insåg jag att detta beteende hade både sårat och kränkt den allra viktigaste personen i mitt liv, nämligen mig själv. Jag insåg plötsligen varifrån huvudverken kom. Jag var arg. Arg, arg, arg på en massa människor jag tyckct behandlat mig illa. Sedan insåg jag att jag hade inte ens rätt att vara arg på dem. Genom att inte säga ifrån då jag tyckt att folk i min omgivning betett sig oschyst mot mig hade jag skapat min situation själv. Jag hade låtit en massa människor trampa på mig.
Naturligtvis kan man ju tycka att vissa borde fatta själv att deras beteende är fel men om de nu av någon anledning inte gör det så är man ju fan skyldig att upplysa dem om det. Och om jag inte vill bli behandlad som en dörmatta är det verkligen dags att sluta bete mig som en.
Jag har aldrig ens tänkt tanken att det skulle vara något fel på vare sig mitt självförtroende eller min självkänsla. Jag är inte det minsta rädd att komma med åsikter, prata offentligt eller tycka tvärtemot andra. Inte heller ser jag ner på mig själv, jag tycker jag är precis lika snygg och bra som alla andra, ibland mer-ibland mindre men jag är nöjd med mig själv. Jag vet vem jag är, vad jag står för och vad jag vill och med detta trodde jag att jag hade utomordentlig självkänsla. Igår slog det mig dock att så inte var fallet då jag insåg att jag låtit en bit av min integritet försvinna ifrån mig nämligen min självrespekt.
Jag försöker alltid vara så vänlig och snäll jag kan mot allt och alla för att alla ska tycka jag är snäll och trevlig. Jag är så rädd för att konflikter ska uppstå att jag alltid lägger mig platt under andras önskningar och beteemde för att inte såra någon eller bli osams. Trotts detta insåg jag att detta beteende hade både sårat och kränkt den allra viktigaste personen i mitt liv, nämligen mig själv. Jag insåg plötsligen varifrån huvudverken kom. Jag var arg. Arg, arg, arg på en massa människor jag tyckct behandlat mig illa. Sedan insåg jag att jag hade inte ens rätt att vara arg på dem. Genom att inte säga ifrån då jag tyckt att folk i min omgivning betett sig oschyst mot mig hade jag skapat min situation själv. Jag hade låtit en massa människor trampa på mig.
Naturligtvis kan man ju tycka att vissa borde fatta själv att deras beteende är fel men om de nu av någon anledning inte gör det så är man ju fan skyldig att upplysa dem om det. Och om jag inte vill bli behandlad som en dörmatta är det verkligen dags att sluta bete mig som en.
Önskelista fem i topp
Som alla vet börjar det nu närma sig jul och det är därför hög tid för önskelista. Helst av allt önskar jag väl mig världsfred och att isbjörnarna får leva och sånna saker men like thats gonna happens... Här kommer i alla fall fem i topp på det prylar jag vill ha under min gran i jul.
Högst upp på önskelistan hamnar ett smycke ifrån fantastiska Frey Wille. Har du inte redan spanat in deras juvliga smyckes kollektion med allt ifrån bilder av Gustaf Klint till vackra mönster inspirerade från världens olika kulturer så gör det. http://www.frey-wille.com/ <--kolla in.
På andra plats kommer en ny fräch mobiltelefon. Min förra la sig till med extra finesser som att inte ringa då folk ringde (i bästa fall fick jag ett sms med om att jag hade ett missat samtal, i bästa fall) Sen när folk skickade sms till mig kom de fram flera timmar försent, ibland inte alls och då jag ringde någon kunde den lägga på av sig själv mitt i samtalet. Nu har jag iaf brorsans förförra mobil ifrån medeltiden som hålls ihop av en tejp. (Jag skäms när det ringer)
På tredje plats kommer en ny akustisk Gitarr då min gamla helt plötsligt trillade omkull och gick av på mitten. Jag kräver inte precis en 7000kr Ibanez eller nått men en vanlig bra fungerande gitarr med stålsträngar.
På fjärde plats vill jag ha en silkepil från Braun. Det verkar vara ett perfekt sätt till släta ben. Jag vet ju inte hur bra dom funkar så vågar inte kosta på mig en själv ifall det skulle vara helt värdelösa.
På 5 plats kommer shampo och balsam ifrån Sebastian professionals Laminates Cellophanes, specialanpassat för blont hår och med en ljuvlig doft av lavendel. Jag har provat många shampon men inget slår detta, håret blir frächt, lätt, mjukt och glänsande och det håller sig frächt länge. Hår ska kännas som hår!!! Underbar produkt.
Högst upp på önskelistan hamnar ett smycke ifrån fantastiska Frey Wille. Har du inte redan spanat in deras juvliga smyckes kollektion med allt ifrån bilder av Gustaf Klint till vackra mönster inspirerade från världens olika kulturer så gör det. http://www.frey-wille.com/ <--kolla in.På andra plats kommer en ny fräch mobiltelefon. Min förra la sig till med extra finesser som att inte ringa då folk ringde (i bästa fall fick jag ett sms med om att jag hade ett missat samtal, i bästa fall) Sen när folk skickade sms till mig kom de fram flera timmar försent, ibland inte alls och då jag ringde någon kunde den lägga på av sig själv mitt i samtalet. Nu har jag iaf brorsans förförra mobil ifrån medeltiden som hålls ihop av en tejp. (Jag skäms när det ringer)
På tredje plats kommer en ny akustisk Gitarr då min gamla helt plötsligt trillade omkull och gick av på mitten. Jag kräver inte precis en 7000kr Ibanez eller nått men en vanlig bra fungerande gitarr med stålsträngar.
På fjärde plats vill jag ha en silkepil från Braun. Det verkar vara ett perfekt sätt till släta ben. Jag vet ju inte hur bra dom funkar så vågar inte kosta på mig en själv ifall det skulle vara helt värdelösa. På 5 plats kommer shampo och balsam ifrån Sebastian professionals Laminates Cellophanes, specialanpassat för blont hår och med en ljuvlig doft av lavendel. Jag har provat många shampon men inget slår detta, håret blir frächt, lätt, mjukt och glänsande och det håller sig frächt länge. Hår ska kännas som hår!!! Underbar produkt.Jäkla kyla
Jag HATAR Umeå på vintern. Det blir så sabla kallt och jag är väldigt varmblodig av mig.
På kvällen när jag ska sova har jag dubbla par med strumpor, varma pyjamasbyxor i plych, ett sovlinne, en extra tröja och täcke och trotts detta fryser jag!! Sen kommer morsan in ba :Guuud vad du har varmt härinne ska jag inte se om jag kan skruva ner värmen i elementet... Hon vill att jag ska frysa ihjäl visst.. det verkar naturen oxå vilja. Jonna har gett mig dåligt samvete för att jag tar bilen så ofta till plugget med tanke på den globala uppvärmningen så idag skulle jag vara snäll mot naturen och gå hem.
Hur tror ni naturen tackar mig, jo genom att blåsa in 70miljoner (åtminstone femton) minusgrader under alla mina kläder (trots att jag pälsat på mig till michelingubben) och blåsa kall snö i mitt ansikte och låta mig halka en sisådär fem gånger. Verkligen vänligt av dig naturen, tack ska du ha.
Om man bortser från alla stackar isbjörnar har jag verkligen ingenting emot global uppvärmning. Låt sabla holland svämma över och låt Sverige få varmare vintrar.
På kvällen när jag ska sova har jag dubbla par med strumpor, varma pyjamasbyxor i plych, ett sovlinne, en extra tröja och täcke och trotts detta fryser jag!! Sen kommer morsan in ba :Guuud vad du har varmt härinne ska jag inte se om jag kan skruva ner värmen i elementet... Hon vill att jag ska frysa ihjäl visst.. det verkar naturen oxå vilja. Jonna har gett mig dåligt samvete för att jag tar bilen så ofta till plugget med tanke på den globala uppvärmningen så idag skulle jag vara snäll mot naturen och gå hem.
Hur tror ni naturen tackar mig, jo genom att blåsa in 70miljoner (åtminstone femton) minusgrader under alla mina kläder (trots att jag pälsat på mig till michelingubben) och blåsa kall snö i mitt ansikte och låta mig halka en sisådär fem gånger. Verkligen vänligt av dig naturen, tack ska du ha.
Om man bortser från alla stackar isbjörnar har jag verkligen ingenting emot global uppvärmning. Låt sabla holland svämma över och låt Sverige få varmare vintrar.
R.I.P. Algot och en köttätande växt
Jag får nog inse sanningen. Algot (den sjubente spindeln som bodde i min lägenhet) har nog dött. Jag har inte sett honom på en månad nu, jag befarar att han kanske slunkit in i damsugaren - fast jag damsuger så sällan :(....
I alla fall är han borta och det är oxå den aceptans jag börjat utveckla för spindlar. Igår började jag tokgråta och höll på svimma av panik då morsan skulle skoja och kom med en långbenspindel emot mig. Så tillbaka på ruta ett, nu vågar jag inte vädra mitt rum längre, det är då de kryper in :S
Men men, när jag inte har stackars halte Algot att mata med flugor har jag istället en KÖTTÄTANDE VÄXT :D Egentligen är den Oskars, han fick den i födelsedagspresent, men det är jag som håller den vid liv. Det är mitt största nöje att mata den då jag hittar en fluga :D.. Synd att man inte kan dresera dem att bita människor oxå, det skulle vara lite ballt om man inte gillade någon åsså kunde man ba släppa lös den köttätande växten på dom :D
<--- En sånn äre jag matar :D
I alla fall är han borta och det är oxå den aceptans jag börjat utveckla för spindlar. Igår började jag tokgråta och höll på svimma av panik då morsan skulle skoja och kom med en långbenspindel emot mig. Så tillbaka på ruta ett, nu vågar jag inte vädra mitt rum längre, det är då de kryper in :S
Men men, när jag inte har stackars halte Algot att mata med flugor har jag istället en KÖTTÄTANDE VÄXT :D Egentligen är den Oskars, han fick den i födelsedagspresent, men det är jag som håller den vid liv. Det är mitt största nöje att mata den då jag hittar en fluga :D.. Synd att man inte kan dresera dem att bita människor oxå, det skulle vara lite ballt om man inte gillade någon åsså kunde man ba släppa lös den köttätande växten på dom :D
<--- En sånn äre jag matar :DNy vecka imorgon
Idag känns allt mycket bättre fast det är söndag och den vanliga söndagsångesten naturligtvis infunnit sig :P Den blir inte bättre av att jag inte gjort ett skit av de skolarbete jag borde ha gjort :P Men helgen har varit helt underbar i alla fall :)
Jag har dessverre blivit ricktigt adicted av nässpray och kaffe. Kaffet förökte jag skära ner på under lovet, jag drack inget alls på två dagar men så fort det blev måndagsmorgon var allt fördjäves. En kopp innan skolan, två koppar i skolan, en då jag kom hem, en innan middagen, en efter och på den vägen är det dessverre. Fast idag har jag bara druckigt 2 men en tredje är inplanerad här snart.
Jag har dessverre blivit ricktigt adicted av nässpray och kaffe. Kaffet förökte jag skära ner på under lovet, jag drack inget alls på två dagar men så fort det blev måndagsmorgon var allt fördjäves. En kopp innan skolan, två koppar i skolan, en då jag kom hem, en innan middagen, en efter och på den vägen är det dessverre. Fast idag har jag bara druckigt 2 men en tredje är inplanerad här snart.
Uppsidedown eller hure nu stavas
Nu äre upp och ner igen, jag hatar att jag inte bara kan stänga av.. Ibland vill man inte att folk ska bry sig utan man vill bara vara ifred men jag skulle lika gärna kunna gå runt med en stor blinkande neonskyllt i pannan där det står ARG, LEDSEN, IRRITERAD, GLAD osv för så tydligt syns det på mig vad jag känner. Ibland räcker det med att jag ska svara i tellefonluren för att folka ska höra hur jag mår även om jag själv tror jag låter helt normalt.
Vet inte om jag känner för att dra ut i kväll men nu har jag ju bjudit hit massa folk så jag har väl inte så mycket val, eller dra ut är väl okej men det är det att jag måste städa som är det jobbiga. Lyckas jag massakera någon ny kroppsdel hamnar jag väl snart i gipsvagga...
Vilka är egentligen knepigast
Jag diskuterade fenomenet killar med en tjejkompis idag då vi tyckte de var så svåra att förstå ibland. Kanske är det för att de är ovana att visa känslor de känns så råa ibland. Eller som i andra tillfällen då det slinker ut precis vad som helst utan att det tänker sig för, men så slog det mig att vi tjejer nog inte är några barnkorsord heller. Även om jag tycker vi tjejer kan vara väldigt dryga med våra tjejigheter så förstår jag ju vad vi menar. Ett exempel.. I vintras ville mitt ex att vi skulle gå och köpa godis, jag som tyckte han varit lite väl osocial under dagen fiskade lite efter en komplimang och säger "Nja jag vet inte, jag känner mig så fet" varpå han utbrister "jamen du kan ju köpa grönsaker"..... Då jag berättade detta för några kompisar så drog tjejerna förskräckt efter andan medan grabbarna såg oförstående ut. Vad var det för farligt med det? Enligt killspråket tror han att han varit snäll och låtit mig få som jag vill medan han på tjejspråket har sagt "ja du är verkligen fet jag tycker du ska banta"
Här kommer lite andra tjejsspråk citat, vad vi säger och vad vi oftast menar så ni killar inte behöver förolämpa oss i onödan...
Vi säger: Åh jag känner mig så fet
Vi menar: Jag är nere och behöver någon som säger att jag ser fin ut
Vi säger: Det spelar ingen roll, bestäm du
Vi menar: Självklart spelar det roll du måste bestämma som jag vill
Vi säger: Nja jag är inte så hungrig
Vi menar: Du måste äta för att jag ska kunna äta/ Det är äcklig mat
Vi säger: Jag fryser!
Vi menar: Stäng de förbannade fönstret, ge mig din tröja eller håll om mig.
Vi säger: Jag har mensverk
Vi menar: Håll dig snäll, ge mig choklad och låt för i h*vete bli mina bröst.
Vi säger: Ta bara lite i topparna
Vi menar: Klipper du mer än två centimeter dödar jag dig
Vi säger: Köp 3 liter mjölk, barilla spagetti och en marabou
Vi menar: Köp 3 liter mjölk, barilla spagetti och en marabou!!! och inte köp en liter mjölk, några nudlar och en motorsportstidning.
http://fashionrebell.blogg.se/ <-- sötaste kompisen :D Längtar tills jag får se dig lilla pyre!
Här kommer lite andra tjejsspråk citat, vad vi säger och vad vi oftast menar så ni killar inte behöver förolämpa oss i onödan...
Vi säger: Åh jag känner mig så fet
Vi menar: Jag är nere och behöver någon som säger att jag ser fin ut
Vi säger: Det spelar ingen roll, bestäm du
Vi menar: Självklart spelar det roll du måste bestämma som jag vill
Vi säger: Nja jag är inte så hungrig
Vi menar: Du måste äta för att jag ska kunna äta/ Det är äcklig mat
Vi säger: Jag fryser!
Vi menar: Stäng de förbannade fönstret, ge mig din tröja eller håll om mig.
Vi säger: Jag har mensverk
Vi menar: Håll dig snäll, ge mig choklad och låt för i h*vete bli mina bröst.
Vi säger: Ta bara lite i topparna
Vi menar: Klipper du mer än två centimeter dödar jag dig
Vi säger: Köp 3 liter mjölk, barilla spagetti och en marabou
Vi menar: Köp 3 liter mjölk, barilla spagetti och en marabou!!! och inte köp en liter mjölk, några nudlar och en motorsportstidning.
http://fashionrebell.blogg.se/ <-- sötaste kompisen :D Längtar tills jag får se dig lilla pyre!
Ibland önskar jag nästan att jag var psykopat
Nej egentligen menar jag inte att jag vill vara psykopat bara att det ibland skulle vara skönt att slippa känna så mycket jämt. Jag önskar verkligen att jag kunde vara mer obrydd ibland men det går inte. Ibland är det som om känslorna inte får plats i mig, dom är för stora för att kännas liksom. Det är inte alltid negativt visserligen, jag får otroliga lycko, glädje eller frihetskänslor då jag tex racar vattenscooter på turkost vatten ut mot horisonten, susar utför med vindens hastighet i ett vackert snölandskap eller sveps med i trycket på norra på en fotbollsmatch. Vid sånna tillfällen är det nästan så jag kan skratta högt bara för att livet är så härligt. Men samtidigt andra gånger då jag känner saker som sorg, dåligt samvete, rädsla, ilska osv är det inte lika roligt. När det känns som att jag inte kan andas för att lungorna är fulla av bly eller då jag mår så illa att jag spyr för att jag lyckats såra någon blir det förmycket.
Varför kan jag bara inte vara som normala människor? Ska jag gå till plugget när det regnar tar det mig en halvtimme extra eftersom jag måste rädda alla stackars maskar som håller på att drunkna annars får jag så dåligt samvete. Sjukt jobbigt :P
Varför kan jag bara inte vara som normala människor? Ska jag gå till plugget när det regnar tar det mig en halvtimme extra eftersom jag måste rädda alla stackars maskar som håller på att drunkna annars får jag så dåligt samvete. Sjukt jobbigt :P
Festa ikväll? - Nej jag vill bara chilla :(
Jag kommer ihåg i nian då det där med festa var rätt nytt och spännande. Man snackade knappt om något annat under veckorna och tog vad man hittade. Idag ser väl kanske situationen annorlunda ut.. när det plötsligt finns flera altenativ att välja på både vad det gäller fester och alkohol känner jag att jag är rätt leds för tillfället. Visst kan det vara härligt att bli full men inte ikväll. Alla ska typ till X3M men jag pallar inte. Dyrt inträde, dyr sprit, dryga fjortisar, folk som "försöker med misslyckas" vara brats samt aldeles för gamla killar som tafsar på mig eller juckar på mig på dansgolvet, av någon jätteskum anledning känner jag att jag klarar mig utan...
Jag blev så avundsjuk på Josse idag, hon skulle hem över helgen och hennes mamma hade köpt en stor påse godis och skulle göra tacos. JAG VILL OXÅ HA GODIS OCH TACOS!!!!!! Min familj har börjat dissa tacos som är världens godaste mat och vägrar äta det. De var så länge sen vi åt det att burken med tacosås i kylskåpet igår var fylld med grönt och vitt luddigt möggel. Och godis, när köpte min mamma en påse godis åt mig senast, då jag var 10??? Kanske beror det på att jag har mens, men jag vill verkligen bara mysa i soffan ikväll tsm med en kompis och omänskliga mängder med fett och socker.
Jag blev så avundsjuk på Josse idag, hon skulle hem över helgen och hennes mamma hade köpt en stor påse godis och skulle göra tacos. JAG VILL OXÅ HA GODIS OCH TACOS!!!!!! Min familj har börjat dissa tacos som är världens godaste mat och vägrar äta det. De var så länge sen vi åt det att burken med tacosås i kylskåpet igår var fylld med grönt och vitt luddigt möggel. Och godis, när köpte min mamma en påse godis åt mig senast, då jag var 10??? Kanske beror det på att jag har mens, men jag vill verkligen bara mysa i soffan ikväll tsm med en kompis och omänskliga mängder med fett och socker.
Skjut inte upp till morgondagen det du kan göra i övermorgon-eller helst slippa göra
Jaha, igår hade jag verkligen bestämt mig. Jag SKULLE räkna matte, inga undanflyckter var godtagbara. 4 kapitel minst innan jag fick lägga ifrån mig boken.... Trotts detta slutade jag nedkrupen i badet med en stor kopp kaffe och senaste Elle. Jag har verkligen ingen viljestyrka till sådant jag inte vill, eller till sådant jag vill men inte orkar :P.. Så fort jag satt upp något på min "ska göras" lista så dröjer det minst ett halvår innan jag får det gjort.. Jag är en impulsiv människa, jag klarar inte av att planera för då får jag aldrig saker gjorda.. Jag måste liksom göra dem bara utan att tänka att jag borde göra dem för då blir de inte gjorda... Som städa mitt rum tex, jag kör nog på allt under filten :) Jag är ju en kreaktiv människa (tänk bara på alla ursäkter jag hittar på för att slippa allt jag tycker är jobbigt) och kreaktivitet går hand i hand med kaous. Man kan inte både vara kreaktiv och ordningsam :P
