Fredagen började bra. Daniel hade vip inbjudan på skarinska och vi förade lite hos mig innan vi drog vidare till Åhlidhem. Vi hade askul, rejvade runt och snackade med alla möjliga människor innan vi slutligen hamnade med några tjejer i min klass.

Jag har haft bakfyllenoja hela lördag, hela söndag och hela idag. I lördags vaknar jag med en migrän som inte är av denna värld och en främmande tröja som inte är min. Då jag försiktigt rör på mig smärtar det till som satan i handen, förvånad ser jag på den svullnade handen försöker röra fingrarna utan framgång och inser att den kanse är bruten. Jag hasar mig upp till spegeln bara för att upptäcka att jag har konstiga bruna fläckar över hela kroppen, som värsta dalamtinen. Efter en grogg bestående av treo och treokomp beger jag mig iväg till akuten för att se om handen är bruten. Jag sitter där i flera timmar och försöker komma på vad det är jag har gjort kvällen innan. Allt är fullständigt klart fram tills dess att jag sätter mig i Elins soffa där tar minnet slut. Klockan fem har jag äntligen fått fått handstackarn omlindad och jag åker och plockar upp min polare Daniel som jag var med kvällen innan för att dra en pizza och filmkväll. Med hans hjälp börjar minnet från kvällen återvända. Jag hade tack och lov inte gjort något pinsamt utom att  jag och Daniel gick tillbaka in i Elins lägenhet då hon inte var där för att ta lite vatten och låna toan innan vi gick hem och lyckades däcka där. Jag på toan och han i köket  :S Jag skämms som fan nu i efterhand, jag brukar aldrig bli sådär dragen, det är liksom inte okej i min ålder och jag vet inte riktigt var det gick snett. Jag borde verkligen veta bättre och det är inte okej för mig själv. Det var en jäkla tur för mig att mina polare var där och nu blire till och ta det lugnare i framtiden.