Frukostmorfin???
Karin sitter vid köksbordet då jag skuttar in med apbyxorna och serverar mig själv en stor kopp kaffe.
Karin: Jag har jätteont i huvudet
Frida: Stackare! Vill du ha en treo?
Karin: Ja gärna!
Frida: Hur ont har du?
Karin: Ont
Frida: Jamen räcker det med en vanlig troo eller ska du ha en treo-comp?
Karin: Jag vet inte, vad är skillnaden?
Frida: Vanlig treo hjälper mot vanlig huvudverk. Comp är......en mindblower. Det är nästan som att vara drogad. Den tar bort precis all smärta i hela kroppen och man känner sig liksom fjäderlätt. Som om man vägde 10kilo. Men en sådan bör du bara ta i yttersta nödfall, typ om du har så ont att du inte tar dig upp ur sängen.
Karin: Oj, vad inehåller dom?
Frida: Jag vet inte, något starkare än treo. De är ju receptbelagda.
Karin: Kollar du inte sådant?
Frida: Nja ibland. Comp är ju ganska vanliga ändå.
Karin: Hmmm, langa hit dem så får jag se
Jag hämtar de två treorören och Karin googlar.
Karin: "Det står här att en av de verkande substanserna, kodein omvandlas till Morfin i kroppen. Dock inehåller en tablett en ganska liten mängd. Läkemedlet är inte narkotikaklassat. Fast de är beroendeframkallande. "
Frida: Aaah, well that explains it! Fancy for some morfine do we?
Karin: Nääää - så ont har jag inte. Jag tar en vanlig.
Karin: Jag har jätteont i huvudet
Frida: Stackare! Vill du ha en treo?
Karin: Ja gärna!
Frida: Hur ont har du?
Karin: Ont
Frida: Jamen räcker det med en vanlig troo eller ska du ha en treo-comp?
Karin: Jag vet inte, vad är skillnaden?
Frida: Vanlig treo hjälper mot vanlig huvudverk. Comp är......en mindblower. Det är nästan som att vara drogad. Den tar bort precis all smärta i hela kroppen och man känner sig liksom fjäderlätt. Som om man vägde 10kilo. Men en sådan bör du bara ta i yttersta nödfall, typ om du har så ont att du inte tar dig upp ur sängen.
Karin: Oj, vad inehåller dom?
Frida: Jag vet inte, något starkare än treo. De är ju receptbelagda.
Karin: Kollar du inte sådant?
Frida: Nja ibland. Comp är ju ganska vanliga ändå.
Karin: Hmmm, langa hit dem så får jag se
Jag hämtar de två treorören och Karin googlar.
Karin: "Det står här att en av de verkande substanserna, kodein omvandlas till Morfin i kroppen. Dock inehåller en tablett en ganska liten mängd. Läkemedlet är inte narkotikaklassat. Fast de är beroendeframkallande. "
Frida: Aaah, well that explains it! Fancy for some morfine do we?
Karin: Nääää - så ont har jag inte. Jag tar en vanlig.
North Park
Jag har ingen aning om hur morgonnyheternma kunde missa det, men Umeå har tydligen bytt geografisk plats med Alaska inatt. Ca 3 decimeter snö och 14- grader. Underbart!
Nu ska jag ut och leka med mina nya kompisar! See ya!
Stan Cartman Kyle Frida
Nu ska jag ut och leka med mina nya kompisar! See ya!
Stan Cartman Kyle Frida
"Av med mössan och ut med tummen Frida!"
Fredagen blev en Daniel & Frida kväll i all ära. Ingen kan festa som oss, så spontant, så oplanerat, så random, så överallt och ingenstans - så sjukt kul.
Fredagskvällen började på en korridorsfest hos Maria. Vi drack vin och någon märklig bål som påminde väldigt mycket om varm sangria (med som tydligen inte var sangria.) Något glas senare styrde vi siktet mot Åhlidhem där min gamla MKV klass hade fest och firade Johanna som fyllde år. Att få tag i en taxi skulle dock dröja över en halvtimme och bussen lyckades vi precis missa. Danne försökte lifta - men utan framgång tills han bestämde att jag skulle vara lockbete istället. "Av med mössan och ut med tummen Frida" Skriiiee - första bilen stannar och vi tog oss snabbt till nästa fest.
Omkring halvtolv skulle alla till Corona - så även vi var planen. På vägen mot Corona får jag dock ett samtal från Emmy som lät ungefär såhär:
Emmy: Frida var håller du hus, jag är ensam i garderoben.
Jag: Jag festar, jag jobbar ju först nästa helg.
Emmy: Men va? Du är då schemalagt ikväll!
Jag: Ops, men vi är ju typ påväg till Corona nu :S
Emmy: Frida....Jag skulle INTE dyka upp här onykter ikväll om jag vore du
Tvärstopp i snön. Tittar på Daniel. "Stan" nickar vi och försvinner. Knappt hinner ordet svarttaxi nämnas innan jag langar över mössan till Daniel och sticker ut tummen. Napp på första försöket igen. Katjing!
Vi drar först till Rex men då det är 27+ svänger vi och drar till Allstar där vi sedan stannar resten av kvällen. Snöjvar som stjärnor och dricker fler rom & gingerale än vi behöver.
Fredagskvällen började på en korridorsfest hos Maria. Vi drack vin och någon märklig bål som påminde väldigt mycket om varm sangria (med som tydligen inte var sangria.) Något glas senare styrde vi siktet mot Åhlidhem där min gamla MKV klass hade fest och firade Johanna som fyllde år. Att få tag i en taxi skulle dock dröja över en halvtimme och bussen lyckades vi precis missa. Danne försökte lifta - men utan framgång tills han bestämde att jag skulle vara lockbete istället. "Av med mössan och ut med tummen Frida" Skriiiee - första bilen stannar och vi tog oss snabbt till nästa fest.
Omkring halvtolv skulle alla till Corona - så även vi var planen. På vägen mot Corona får jag dock ett samtal från Emmy som lät ungefär såhär:
Emmy: Frida var håller du hus, jag är ensam i garderoben.
Jag: Jag festar, jag jobbar ju först nästa helg.
Emmy: Men va? Du är då schemalagt ikväll!
Jag: Ops, men vi är ju typ påväg till Corona nu :S
Emmy: Frida....Jag skulle INTE dyka upp här onykter ikväll om jag vore du
Tvärstopp i snön. Tittar på Daniel. "Stan" nickar vi och försvinner. Knappt hinner ordet svarttaxi nämnas innan jag langar över mössan till Daniel och sticker ut tummen. Napp på första försöket igen. Katjing!
Vi drar först till Rex men då det är 27+ svänger vi och drar till Allstar där vi sedan stannar resten av kvällen. Snöjvar som stjärnor och dricker fler rom & gingerale än vi behöver.
Glass och Djurfilmer
Igårkväll hälsade jag på hemma hos Daniel, det var kul. Jag tycker om att vara där för han har så charmiga husdjur. Hundar, en katt, sköldpaddor, fiskar (spionfisken) - nästan som på zoo. Daniel hade gjort hemmagjord jordgubsglass som han bjöd på. Den var helt fantastisk, önskar att jag också hade en glassmaskin. Sedan kollade vi på jättefina djurfilmer om pingviner, sälar, valar, elefanter, leoparder, flodhästar, surrekater och apor. Naturen är så fachinerande.
Dock är det väldigt skrämmande hur fort tiden går. Jag och Danne har alltid gillat glass. Men var det verkligen tre år sedan vi satt i källaren och åt glass och lyssnade på åskan? Jaa, det var så länge sedan.
Dock är det väldigt skrämmande hur fort tiden går. Jag och Danne har alltid gillat glass. Men var det verkligen tre år sedan vi satt i källaren och åt glass och lyssnade på åskan? Jaa, det var så länge sedan.
Tillbaka till verkligheten
Jag behövde verkligen den där resan. Så galet mycket. Den var bättre än jag någonsin kunde förutställa mig.Det är ingen idé att skriva om den för inga ord kan beskriva den rättvist. Jag låter bilderna (som kommer senare) tala för sig själva.
Att vara hemma i Sverige igen är sjukt förvirrande. Det är som då man var liten och hade en jättebra dröm varpå man blir brutalt väckt av en tjutande veckarklocka. Från att inte ha haft ett enda "måste" på två veckor ska man tillbaka till reality. Skola, jobb, kompisar, polisanmälan, kirra nytt körkort, handla julklappar, plugga inför tentan - migrän.
Dessutom är jag ännu mer förvirrad än vanligt. Igår skulle jag köpa lite vin till mig och Karin efter jobbet. När jag köat klart inne på systemet och ska betala inser jag att jag inte kan legitemera mig. Ba "Öh alltså mitt körkort blev liksom stulet i Kina förra veckan" (O'boy, do I get a penning for every time I hear that!) Det låter faktiskt som en sjukt patetisk B ursäkt för någon som inte fyllt 20, fast den var sann. Inte hade jag passet på mig heller. Jag bläddrade febrilt bland mina kort tills dess att jag hittade mitt dykarcertifikat vilket jag fiskade upp. Tack och lov hade systemet killen också ett dykarcert så det gick vägen och vi fick vårat vin.
By the way, jag var absolut inte under några omständigheter det minsta onykter under föregående inlägg. Inte det minsta....
Att vara hemma i Sverige igen är sjukt förvirrande. Det är som då man var liten och hade en jättebra dröm varpå man blir brutalt väckt av en tjutande veckarklocka. Från att inte ha haft ett enda "måste" på två veckor ska man tillbaka till reality. Skola, jobb, kompisar, polisanmälan, kirra nytt körkort, handla julklappar, plugga inför tentan - migrän.
Dessutom är jag ännu mer förvirrad än vanligt. Igår skulle jag köpa lite vin till mig och Karin efter jobbet. När jag köat klart inne på systemet och ska betala inser jag att jag inte kan legitemera mig. Ba "Öh alltså mitt körkort blev liksom stulet i Kina förra veckan" (O'boy, do I get a penning for every time I hear that!) Det låter faktiskt som en sjukt patetisk B ursäkt för någon som inte fyllt 20, fast den var sann. Inte hade jag passet på mig heller. Jag bläddrade febrilt bland mina kort tills dess att jag hittade mitt dykarcertifikat vilket jag fiskade upp. Tack och lov hade systemet killen också ett dykarcert så det gick vägen och vi fick vårat vin.
By the way, jag var absolut inte under några omständigheter det minsta onykter under föregående inlägg. Inte det minsta....
In Moscow
Tja allla mina nio läsare (ni är så många regeglbundetWhiskey och coola!
Bli Lördag någon gång då!
Igårkväll satt jag och hoppade otåligt vid matbordet varpå pappa började garva. Han berättade för mig om en gång då jag var fyra år. Jag skulle få gå på utflykt med Dagis (på ängen bakom dagis) och vi skulle få ha med oss matsäck, termos och sittunderlag. Jag var så ivrig, spänd och förväntansfull inför detta hisnande äventyr att jag var helt stirrig hela veckan. Jag formligen studsade fram, kunde varken äta eller sova av spänning och iver.
Liknande symptom uppstod kring julafton, min födelsedag, då min mormor skulle hälsa på och så vidare. Fram tills dess att jag fyllde åtta var jag alltid tvungen att göra "sprattelgubbe-dansen" kvällen innan julafton för att överhuvudtaget kunna somna. Sprattelgubbe-dansen bestod i att jag ställde mig på mattan i vardagsrummet där det var gott om plats och hoppade, studsade, sprattlade och snurrade upp och ner och runtomkring ända fram tills dess att utmattningen gjorde att jag blev trött.
På Lördag är det inte ängen bakom dagis jag ska till utan andra halvan av jordklotet men känslan är densamma. Jag har så mycket överskottsenergi att jag är som en raket. Igår gick jag först på långpromenad, sedan sprang jag en mil och sedan jobbade jag natt och ändå hade jag svårt att sova. Dessutom har jag tenta på fredag. Fungerar inget annat får jag väl kanske försöka och dra till med sprattelgubbe-dansen.
