Två nya världar

2009-03-31 @ 22:58:16
Idag har varit en omskakade dag för mig och på bara 8 timmar har jag närmat mig två nya världar. Havet och rymden. JAg hade min hälsoundersökning inför dykarcertifikatet idag och jag var vettskrämd över att doktorn skulle ge mig NEJ till att dyka. Jag har astma vilket innebär att styrkan i min utandning behövde vara över en viss procent för att jag skulle få tillstånd att dyka. Jag var så rädd att mina värden inte skulle vara tillräckliga att jag blev yr och benen verkligen darrade då jag skulle blåsa i maskinen. Jag hamnade under genomsnittet men det gjorde inte så mycket i förhållande till min längd och vikt. Det viktiga var att värderna inte försämrades då jag utsattes för fysisk träning. Så jag skickades ut med ett par löpardojor i kylan där jag kutade fram och tillbaka över cykelbron i tio minuter. Det kändes fruktansvärlt befriande att bara springa av sig all stress (jag tror jag hade kunnat löpa en timme till utan problem) och när jag kom tillbaka var mina världen inte sämre än genomsnittet utan jag låg över.
Jag trodde knappt mina ögon när hon tog pappret i sin hand och satte sin kråka på det för godkänd. Lyckan fick liksom inte plats i mig och jag hade kunnat pussa kvinnan. Jag har aldrig varit så säker på någonting i hela mitt liv eller velat någonting så intensivt gällande mig själv som att dyka. Kanske är det som i alkemisten, att om man har ett absolut syfte som driver en eller vill någonting tillräckligt mycket ser naturen till att det blir så. Jag var så lättad och lycklig att jag började lipa då jag satte mig bakom ratten. (Och jag har inte gråtit sedan jag käkade P-piller)

Ikväll hade Vicktor lovat att följa med mig till observatoriet och kolla på rymden (rymdnörd som jag är) genom deras teleskåp så det gjorde vi. Tyvärr var vi lite sena och dom skulle just stänga men vi fick följa med upp till teleskåpet och fick en gratisvisning av planeten Saturunus. Den syntes som en liten sol och man såg ringarna och allt. Till och med två av dess störe månar som kretsade runt planeten. Nästa vecka ska vi dit igen lite tidigare så att jag kan kika på Jupiter, Adromeda och Månen också.

 


Frida the car sadist

2009-03-29 @ 14:47:26

Jag fattar verkligen inte hur jag jämt och ständigt lyckas ställa till det för mig själv. Igår skulle jag med Danne på bio och jag hade lånat farsans BMW som jag skulle parkera på hans jobb som jag gjort 100 0000 gånger innan och jag vill bara tillägga att jag har trixat, backat och fickparkerat där 100 0000 gånger utan att så mycket som en atom tagit skada. Men igår ja då var det dags för olyckan. Då jag körde in genom järngrinden kände jag ett motstånd och hörde ett oroväckande gnissel ifrån vänstra sidan av bilen. Skräckslagen parkerade jag, gick ut, knep ihop ögonen, tog ett djup andetag och bad till gud (vad höll du på med egentligen?) och kisade försiktigt. Långa vita rispor i bredd och avskrapat lack sträckte sig över hela bakdörren och ner mot hjulet. Jag blev yr av förfäran. På grindstolpen satt stora svarta lack köttstycken av BMV fast.

Jag sitter med darrande ben på bion.
Frida: Men hur fan lyckas jag, farsan kommer att flå mig levande
Daniel: Det ordnar sig nog
Frida: Nej! Jag kommer inte bli anförtrodd med så mycket som en sparkcykel i fortsättningen!
Daniel: Här, ta lite tranbär. Dom var goda!
Frida: (tar några och stoppar i munen) Jag behöver, tugga  tugga , något betydligt starkare för att komma över det här.
Daniel: Ska vi inte ta en utekväll snart och dränka våra sorger i sprit?
Frida: JAAA det gör vi! Vi dricker och beklagar oss och, tugga tugga.....vänta lite nu.. DU har väl inga sorger?
Daniel: Tugga tugga, jag kan inbilla mig.  <--(Veckans i särklass skönaste kommentar)

Daniel är en bra kompis. Efter bion hjälpte han mig att skrubba på reporna i lacken med snö så att dom inte såg lika farliga ut. Pappa fick närpå en hjärtatack och skällde ut mig efter noter och jag kan inte klandra honom. Men det var en olyckshändelse.

Pappa: HUR LYCKAS DU?
Frida: DET SKULLE JAG BRA GÄRNA OCKSÅ VILJA VETA! TROR DU JAG SKULLE HA SÅDAN KATTASTROFAL OTUR JÄMT OM JAG VISSTE SVARET PÅ DEN FRÅGAN?
Pappa: DU ÄR JU FULLKOMLIGT HOPPLÖS! HUR LÄNGE SEN VAR DET DU KROCKADE MED POLON?
Frida: (skamset) Det är inte mitt fel, jag har JÄTTE JÄTTE dålig karma från ett tidigare liv förstår du.

Pappa: fnys



Meningen med livet

2009-03-26 @ 18:12:56
Jag har alltid facinerat mig över människor som får sådanna där bruna ringar över vattnet i toaletten. Det ser liksom så äckligt ut och jag kan inte låta bli att fundera på hur man kan låta sin toalett bli sådan. Jag menar städar dom och skurar dom den aldrig? Nu vet jag vad det är för en typ av människor, jo det är helt vanliga människor. Vanliga människor som åkt på semester och glömt att spola - eller som i mitt fall fått stopp i avloppet (jag lovar det är faktiskt sannt.) Det första jag möttes av då jag kom hem från Thailand (förutom deprition, kyla och en flygplats som luktade fis) - var en lägenhet som luktade avlopp á la bajsreningsverket. Det var fruktansvärlt och ja jag ska sluta prata om avloppsvatten (jag skurade mig blå och fick tillslut bort allt med kemikalier) och berätta om min resa.

Jag åkte till underbara Thailand för tredje gången i mitt liv och (det här kommer låta så kliché men det är sannt) hittade meningen med livet. I alla fall min mening nämligen dykning. Jag har länge velat testa på att dyka med tuber och bestämde mig således - trotts att jag inte fick någon med mig att göra det utanför Similian Islands som är Thailands bästa dykarområde. Sekunden jag kom under vattnet bestämde jag mig - once you dive in there is no going back. Jag kan inte förklara känslan, så fort jag kom ner i vattnet kändes allt så.....naturligt. Det var som om jag alltid hade dykt och bara viste instinktivt hur man gjorde. Som om jag föddes för att bli dykare. Det var helt underbart, en helt ny outforskard värld låg framför mina ögon. Jag lärde mig snabbt var och hur man skulle spana för att få syn på olika fiskar. Jag såg Muräna ål, Bläckfisk, Havsköldpadda, Napoleonfisk, Havsorm, Örnrocka, Lejonfisk, Clownfisk, gigantiska musslor och sjöstjärnor och miljontals fiskar i regnbågens alla färger jag aldrig sett förut. Örnrockan som jag såg var tydligen jätteovanlig. En kille på båten hade dykt 1000gr utan att se en och jag såg den på mitt första dyk.

Hade det inte varit för att jag redan överskridigt min budget rejält och att det hade varit så ojuste mot min pijkvänn som är världens finaste hade jag lätt stannat några veckor till och tagit dykcert. Nu blev det så att det första jag gjorde då jag kom hem var att slänga mig på telefonen och boka en dykargrundkurs. Nu håller jag på plugga dykning för fullt. Till sommaren då jäklar ska det dykas i havet igen :D


Live from Kuala Lumpur

2009-03-07 @ 15:00:04
Hello! I hope you are great at home (and that you are frezing your asses off)
We have +30C sun (breg, brag, brag)
I'm having a wonderfull time myself. Wisiting Kuala Lumpur, shopping, riding a water scooter, singing live on stage is some of the things I've done. Next week I will try to take diving lessons outside the similian island if possible.
Bye


-Info-



-Hej jag heter Frida och bor för tillfället i Umeå där jag studerar till Journalist. På min lediga tid gillar jag att dyka, se fotboll och umgås med vänner. Den här bloggen handlar om mig, mitt liv, min katastrofala klumpighet och min vardag. Välkommen!

-Kontakt: [email protected]

-Kategorier-

-Arkivet-

-Länkar-

-Translate-

-DesignBy-