Såhär såg umeå ut idag......

 <-- GUNNAR

 <-- Min bil

Kallt, vitt, snöigt och jävligt.

Så jag tänkte bara skryta med att imorgon drar jag och Karin iväg till Egypten och värmen! Fabulos som alltid!
Så



So long, and thanks for all the fish!
.

Den 23e December i år kan enligt mig summeras och generaliseras till ordet stress. Av någon outgrunlig anledning (förmodligen min dåliga karma) har allt valt att trilskas med mig idag. Det som stod på min "måste göra lista" idag var följande.

*Köpa två sista julklappar
*Växla in 3000kr till Egyptiska pund
*Gå förbi systemet
*Mata Jennys kattunge

Åh, jag glömde att tala om att jag tack vare min skrangelrygg och spända nacke växlat mellan huvudverk och migrän de senaste tre dagarna. Efter två treo, en kopp kaffe, 100 förberedelse hemma tog jag bilen in till stan för att sätta igång. Halvägs kommer jag på att jag glömt nyckeln till Jennys lägenhet där kissemissen finns, det var bara att vända. Då jag kommer hem hittar jag såklart inte den förbannade nyckeln. Efter att ha letat på alla normala ställen började jag riva upp innehållet i alla mina handväskor, kolla under mattor, mellan soffkuddarna och i papperskorgen - allt mer hysteriskt samtidigt som jag plågades av bilden i min hjärna av en död liten kattunge. Jag hade på allvar vbörjat överväga att slå in ett fönster då jag slutligen fann nyckeln ovanpå handfatet.

Huvudet dunkar av smärta. In i bilen, köra till stan, kriga sig till en parkering, skramla ihpop parkeringsavgift, ta hissen fyra våningar ner, gå till forex för att växla - och för att upptäcka att bankkortet inte ligger i handväskan och komma på att den ligger i fickan på jackan jag hade då jag hälsade på Viktor i Ström. Jag ville skrika högt men beslutade mig för att gå till Systembolaget medan jag ändå var på stan. 15 minuter senare inne på systemet inser jag att min legitimation oxå ligger i den förbannade jackan, det var bara att åka hem igen.

Huvudvet pulserar. Tredje gången gillt. Då jag tagit ut 3000kr för att växla talar kasörskan om för mig att de Egyptiska punden tyvärr är slutl Hon ger mig numret till forex på flygplatsen i Luleå därifrån flyget går. 40 hektiska minuter där jag kämpar med näbbar och klor för att ta mig fram genom folkhopen och uträtta mina ärenden samtidigt som jag ringer forex som en iller utan att få svar.

Tillslut kom jag fram, lyckades fixa med mina egyptiska pund, åkte till Jennys kattunge. Där stannade jag en halvtimme och gav den mat, gosade och lekte lite med kissen och kissens leksaksråtta.

Imorgon är det entligen den bästa dagen på hela året. Traditionellt, stillsamt lugnt och fridfullt med god mat och min underbara familj! God Jul på er!

Dom hektiska dagarna såhär innan jul har jag tagit min tillflykt till min Pojkvänns föräldrar här i Strömsund. För er som inte vet är Strösund en pytteliten kommun i inlandet några mil utanför Östersund. Litet, lugnt och jättemysigt. Här fikas det minst fyra gånger om dagen och mjukt tunnbröd, skorpor, kakor, krusbärsmarmelad, saft och leverpastej är bara några av dom hemmagjorda delikatesser som erbjuds. Jag kommer att gå upp minst fem kilo om det fortsätter såhär. Och här är det kallt kan jag lova, igårkväll då vi kom hit visade termometern i bilen på 30 minusgrader då vi passerade Åsele. Idag var det inte mycket bättre, jag tvingade envist med Viktor ut på en långpromenad i 25- grader. Trots att jag hade Läderbyxor, raggsockar, kängor, dubbla tröjor, jacka, halsduk, vantar och mössa tog det bara 10 minuter innan mina ögonfransar var fulla av is och mitt ansikte domnat bort. Jag hoppas på att jag förfrös mina ansikts celler så illa att jag aldrig kommer behöva någon botox i framtiden. Vi tog vår tillflykt in till Erika och Mattias. Erika bjöd på Te och massa smarriga hembakta kakor och Mattias underhöll oss med att visa oss katten Retard som lärt sig gå "SPIDER CAT" upp och ner i taket.

Hoppas allt är bra med er!

Alla som känner mig vet att jag i regel är väldigt bra på att klanta till det för mig och skämma ut mig. Att slå ut 2 glas vatten över lunchen ner i skrevet på en kompis, att placera min kaffekopp på armen samtidigt som jag sträcker mig efter en kaka varpå koppen självklart välter, att tappa en burk jordgubssylt i golvet på Ica eller att med full café bricka i händerna göra magplask inne på waynes tillhör vardagen om man heter Frida Julia Nygren.

Igår var det personalfest med Corona gänget. Några kände jag väl sedan tidigare och några hade jag knappt hälsat på. Vad ska dem ha trott om mig efter igårkväll..... Sammanlagt tror jag jag råkade spilla ut fyra glas alkohol (3 av dom mina egna).

* Första glaset, jag skulle sätta mig ner bredvid Jennifer då jag stöter mina väldigt långa ben i bordet och mitt glas med rödvin tippar omkull och rinner ut över min vita 2000kr klänning. (Jag och Em fixade det med vanish, vatten och handblås på killtoaletten)
*Andra glaset, Jag skulle hjälpa till att samla in alla glas från Corona innan vi drog vidare till O'learys. Medans jag snappar upp ett glas stöter jag till någon annans ölglas med armbågen som åker i golvet.
* Tredje glaset, Jag och Em hade varit på toa och stod vid handfaten och tvättade händerna då jag med min höft lyckas komma åt mitt glas med daquiri som efter hårfint vinglande beslutar sig för att välta.
*Fjärde glaset, Jag hade just köpt en guinnis och skulle sätta mig med tjejerna då Peter iförd luciaklänning tyckte det var dags att dansa. Klart man måste dansa med chefen, det blev dock ingen längre dans för min handväska flög ut i en snurr och prickade min guinnis - som välte ut över tjejerna i soffan.

Det värsta var att jag inte ens var speciellt full - jag spillde ju liksom ut all min alkohol innan jag hann dricka upp den!

Vad är grejen mellan mig och cowboys? Brandmänn, poliser och militärer är sådant som normala kvinnor drömmer om. Vad är det då egentligen som jag tycker är så stört tilldragande med en man i hatt, boots, pistol och scarf som rider på en häst och röker cigaretter? Jag har säkert över 25 serietidningar med världens hetaste man Lucky Luke, och dessutom fyra tecknade dvd filmer med honom. Vad säger det om mig att den hetaste mannen jag vet (bortsätt från pojkvännen) är en tecknad seriefigur? Men Lucky Luke är brutal, rättvis, hård och ödmjuk. Han kan skjuta hål i enkronor och slå vuxna män genom fönsterutor.



Sen har vi ju alltid Clint Eastwood, går det att bli hårdare? Finns det någon bättre westernfilm än "the good the bad and the uggly"? Ikväll såg jag och Viktor en annan gammal westernklassiker med Clintan då Viktor på skämt frågade om jag tyckte han skulle skaffa en coboyhatt. Det värsta är att jag på riktigt skulle tycka det var hett. Seriöst, vad är det för fel på mig och varför finns det inga riltiga cowboys längre?

Det var för ca två månader sedan jag insåg att jag inte alls ville bli journalist. Missförstå mig inte, det är intressant och roligt på journalistutbildningen men naiv som jag alltid är hade jag inte reflekterat över framtiden då jag valde. Arbetsmarknaden för en journalist är i regel hård. Det är svårt att få jobb, konkurensen är tuff, lönen oftast ganska dålig och arbetstiderna fruktansvärt obekväma. I mitt framtida yrke vill jag ha ett åtta till fem jobb med lediga helger och bra lön. Efter en nogran studering av diverse utbildningskataloger bestämde jag mig för att det nog var Ekonomi jag skulle läsa. Egentligen är det lite ironiskt att jag trotts mitt fria val slutar med att följa i gamle Gurras fotspår.

Jag gjorde en sen anmälan och det var många som sökte. Jag var livrädd för att inte komma in. Tanken på att slänga bort ett halvår till av mitt liv på en utbildning till något jag inte vill bli kändes olidlig. Eftersom jag har ett hyreskontrakt på en studentlägenhet är det heller inte aktuellt att jobba ett halvår. ÅNGEST!

Idag fick jag intagningsbeskedet! Jag kom in! 1000000 kilo lyftes från mina axlar. Jag kände mig bäst i världen. Som Daniel brukar säga "Du är en brustablett Frida - Allt löser sig!" Ut och fira med en favorit i repris på fredag? Inget slår akrobatiska konster och monsterdans!



Tyvärr gick det bara några minuter innan min dator bestämde sig för att sluta hitta vårat trådlösa nätverk. Nu sitter jag obekvämt på hårda stolar i matsalen med nätverkskabel och det här funkar inte.
UTAN TRÅDLÖST NÄTVERK I TRE TIMMAR FÖRSMÄKTAR JAG I DETTA HUS!

Jag är så leds på kylan, mörkret och Umeå att jag börjar klättra på väggarna snart. Hela min kropp skriker efter äventyr och adrenalin. Dumma kusin vittamin som är på andra sidan jorden och hoppar bungy jump. Kan ni föreställa er känslan? Känslan av att trotsa allt förnuft. Visst man vet att man egentligen är säker - men att bryta spärren inne i huvudet, ta steget ut över kanten, steget som borde innebära död, och sedan svindlande falla huvudstupa rakt ut i luften för att hänga och dingla upp och ner. Befinner jag mig på höga höjder kan jag inte låta bli att gå fram och luta mig över kanten bara för att känna den där härliga kittlande svindlande känslan i magen. Jag vill också trottsa naturlagarna, känna adrenalinet pumpa och hänga och dingla i fotknölarna.

Det enda som håller mig uppe just nu är förhoppningarna om min och Karins utlandssemester. Jag måste ner i havet igen, sväva bland fiskarna som en astronaut och utforska nya värdar. Ligga på rygg 10 meter under ytan och beundra solen ur ett fantastiskt perspektiv. Rycka till av det skarpa ljudet från en båtmotor som i själva verket befinner sig kilometer bort. Synd att man inte kan åka på semester under havet.