Då har helgen passerat. Att vara uppe hos mormor var lite som att komma till Re-hab (bortsett från dagen då jag lekte med mina tremänningar. ) Förfärligt söta och förfärligt fulla av energi. 3 åriga emil hittade på en ny favoritlek bestående av att klättra upp på sänggaveln och hoppa ner på min mage. Jag fick en "deja vu" från åttan då 3 åriga Lowe brukade göra samma sak. Kanske är min mage är en perfekt hoppborg i en treårings ögon helt enkelt. 

   

De som bor i boden är sannerligen ett underligt folk åtminstone vissa. Damen under min mormor tillexempel hade hängt upp ett lass slipsar i fönstret i stället för gardiner och på stan hade det en stor skyltats stort i ett fönster med att det var rea på "Fitt-hönor" Fitthöna är väl kanske något norrlänskt utryck men det lät ju inte så vackert precis.

På vägen hem var det en märklig tjej på tåget. Hon satt och lyssnade på musik viskade ord och såg ut att göra dansmoves med armarna. Jag tyckte hon var väldigt creepy tills det gick upp för mig att hon förmodligen pratade teckenspråk med någon på sin bärbara dator då blev jag förtjust och ville säga någonting istället. Dessverre är den enda frasen jag behärskar på tekenspråk "Jävla kanin jävel" så jag lät bli.
 
Men det är nyttigt att kunna förolämpa folk på alla språk för alla eventualiteter, tänk om jag skulle få två döva och otroligt kåta grannar i framtiden som höll på och låta sent in på natten, då skulle jag kunna banka på och säga "Jävla kanin jävel"


Imorgon bär det av till Hemavan med Rebecca, det blir sjukt kul. Nu när jag har re-habat mig taggar jag skidbacken och alkohol :D

Vilken galen helg jag har haft. Jag och Daniel taggade att vi skulle "get Waisted" och han satsade på allvar. Först blandade vi frosen Daqiri's hemma hos mig och om sanningen ska fram var dom inte så goda. Jag hade i aldeles för mycket sprit så det kan bero på det oxå :P Men men nu är det bara 987 drinkar kvar att testa i min 1001 coctails :P I alla fall svepte Daniel en vinare och halva min bacardi så när vi kom fram till dåliga gatan såg han dubbelt stackaren. Jag var oxå rätt dragen och vi kände oss som riktiga stjärnor då vi inte ens behövde visa leg trots 20+. Måste ha varit för att vi var så jävla snygga :D

Daniel mådde dåligt och övergav mig rätt snabbt därinne och jag hittade en tjej från Kalifornien jag minns att jag var jättefarsinerad av. Stackaren, hon måste ha tyckt att jag var helt cp, höll på fråga ut henne om hennes familj ägde en vingård och om hon kände någon i hells angels och sånna saker. Sedan träffade jag Louise som oxå gått bild och form och vi hade hur kul som helst. Satt och snackade skit om alla lärare  och så. Efter det är minnet en aning suddigt men jag och min nyvunna vän Louise hamnade i alla fall på efterfest hos tre rockers på Mariehem där vi drack whisky och kaffe och blev ännu fullare.

Det är så sjukt olikt mig nu i efterhand, bara hänga med en massa totala främlingar men jag får väl skylla på alkoholen. Men jag ångrar mig inte, sådant är för veklingar och tjejen jag träffa var hur skön som helst. Jag kände mig typ fortfarande bakis idag. Hela mitt crew satt döda och väntade tills caféterian öppnade och handlade och sedan satt vi där döda. (Obs. Jag kände mig inte som en delfin)


Nu längtar jag till lovet. Första helgen ska jag upp till min mormor i Boden och pyssla om henne, eller kanske blir det hon som pysslar om mig. Nåja jag tänkte iaf bjuda henne på middag (oroa er inte, resturang! Jag ska inte laga maten) Nej där kan det gå illa! Hon är ju ganska gammal nu och jag vill ju inte förgifta henne. Men det ska bli kul, hon är så rar och go min mormor. En riktig mys mormor ni vet. En sånn som virkar halsdukar, stickar tröjor, bakar bullar och broderar tavlor. Sedan blir det upp till Hemavan på Onsdag. Jag hoppas Kusinis hakar på, då får vi rejva gärnet varje kväll. Sen om vi ledsnar på skidor om dagarna kan vi ju alltid utforska spaet eller nått.

Då jag är uttråkad hittar jag gärna på diverse sjuka grejer för att roa mig själv, tex flytta runt mina knäskålar eller göra grimarser framför spegeln osv. Idag upptäckte jag att det finns dem som har det mycket värre, de som faktiskt lägger ner tid och energi för att skapa hemsidor om sina sjuka idéer eller vad man nu ska kalla det.

Jag kan väl på min höjd sträcka mig till att jag ibland känner mig som en kille i en tjejkropp men detta var skrattretande. Jag fick idag ett mejl där en sida undrade om jag kände mig "som en delfin i en människokropp" eller om jag kände någon som kände sig "som en delfin i en människokropp". Och en önskan om att i så fall tipsa dem om desas hemsida. Jag menar ska det här vara något slags skämt eller går det faktiskt att känna sig så :P

Jag har känt det mesta, men aldrig som en delfin....

Från att mest ha känt mig tom så överöstas jag av alla möjliga känslor idag, jag kände mig ledsen, nervös, arg, rädd, frustrerad, stark, svag, hungrig och illamående allt på en gång. Jag ville bara fly från alla känslor så jag drog till gymmet och sprang. Egentligen hatar jag att springa då jag får så ont i knäna men idag var de det mest befriande jag någonsin gjort tror jag, jag har aldrig upplevt något liknande. Jag bara sprang och sprang och sprang. Det var som om jag aldrig blev trött, så fort min ipod drog igång en ny låt fick jag mer energi och sprang mer. Alla runtomkring mig bara flöt bort, jag kom in i den andra andningen och musiken var allt som existerade. Det var så otroligt skönt och jag hade nästan kunnat fortsätta hur länge som helst. Jag sprang bort alla dåliga känslor tills bara ett slags lugn fanns kvar....

Jag säger som Roland "Efter regn kommer solsken" Det tyckte jag var så bra att jag skrev det här ;)

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. Egentligen vill jag skriva av mig precis allt hur det känns men att bli för privat på en blogg känns lite som att vika ut sig. Hela Sverige (eller dom 5 pers som läser min blogg) behöver ju inte få reda på att jag äter ketchup i fil eller pratar spanska i sömnen (inte för att jag gör varken det ena eller andra men jag menar principen) Okej pratar spanska i sömnen gör jag faktiskt på riktigt....

Skulle vara skönt att få vara någon annan ett tag, ta semester från min hjärna och kropp liksom. Nej nu ska jag sluta att upp att vara så melodramatisk och vem orkar läsa om mina problem och sömnegenheter.
 
Just nu är jag bara otroligt tacksam att jag har så många underbara vänner. Tack vare er är livet alltid underbart.


I close my eyes so I don´t have to see
I shut my heart and tell my mind to run and flee

Once I was flying high
I touched the sky

As Long As I Fall
I don´t hit the ground
As Long As I Fall
I´m safe and sound
As long as I fly
I sure cannot die
I don´t need to hear the call
As Long As I Fall

As Long As I Fall
I got no reason to care
As Long As I Fall
I got no problem to bear
I don´t need to bother what I did or did not
I would cry out in pain, but:

As Long As I Fall
I don´t hit the ground
As Long As I Fall

Nu ger jag upp. Jag visste från början att det var en dålig idé att låta mig själv få känslor för någon igen. Just nu känns det bara så menngslöst. Jag har tyckt att mitt förhållande kännts sisådär väldigt länge då han aldrig hade tid men jag försökte ändå därför att jag tyckte om honom så mycket. Sen i slutändan skiter sig ändå allt för att han inte orkar med ett förhållande.

Jag skulle ljuga om jag sa att det inte gör ont, jag var ju kär - fjärilar i magen kär men jag tyckte inte heller att vi funkade. Just nu känns allt bara tomt dock. Jag orkar inte med något mer. Jag ska bli Isdrottning som Merta och Linn. Jag säger inte att jag aldrig mer kommer låta mig själv tycka om någon annan men det lär dröja. Och om det händer tänker jag inte anstränga mig. Just nu ska jag bara satsa på mig själv, passa på och leva räkan. Jag har ju ändå så mycket jag vill göra, resa till London, Sydamerika, Australien och Nya Zeland.

Men men han är en fin kille och jag är inte arg på honom. Jag önskar bara att vi aldrig träffat varandra

Idag var en bra dag. Jag väckte gremelinen klockan halv tolv med "pick-döden" jag tog eventuelt i en smula väl mycket för han började blöda, men men man måste ju sätta sig själv i respekt. Vi har kommit till den sedan länge fruktade punkt där jag inte längre är fysiskt överlägsen så det gäller att ta det med list. Gäller att påminna honom om att han alltid kommer vara lite mindre och lite sämre :P

Jag var med Daniel på stan och strömpilen idag. Dagens skratt var då vi kom in på strömpilen och upptäckte att dom hängt upp våra fruktansvärlt fula tavlor som vi gjorde i ettan längs en hel vägg. Det mindre bra med idag var min osläckbara törst. Jag krökade igår utan att dricka ordentligt innan jag gick och la mig och har gått runt och varit konstant törstig hela dagen. Det är en märklig känsla att vara sjukt kissnödig och jätte törstig samtidigt. frustrerande liksom. Jag hade lätt kunnat sticka ner ett jättelångt sugrör i älven och bara sörplat i mig vatten... Fan nu spårar jag ur, klockan är halv ett och jag är hög på kaffe. Borde gå och sova nu