I fortsättningen tänker jag mig för vad jag stoppar i handväskan.

2008-05-26 @ 17:11:38
En kvinnas handväska är som skalmans skal, där finns allt. Precis så är min, där finns ALLT utom lokomotiv och atlantångare. Iaf innehåller den plånbok, nycklar, mobil, puder, nagelack, läppglans, hårspray, nagelfil, tuggummi, minttabletter, kapsylöppnare, kniv, superklister, drinkpinne, skavsårsplåster, vanliga plåster, ipren, alvedon, visselpipa osv jag har säkert glömt något.

Idag så hade jag jättebråttom mellan skolan och jobbet och åt därför min lunch i bilen. Jag orkade inte hela mackan så sista delen stoppade jag såklart ner i handväskan. Då jag slutade kvart i fem var jag så hungrig så jag höll på att dö. Kalas med macka tyckte jag och körde ner handen i handväskan samtidigt som jag körde hem. Då jag stoppar in mackan i munnen smakar den damm och salt vilket jag tyckte var konstigt men jag var hungrig så jag tuggade vidare. Nästa tugga smakar ännu värre och då jag sneglar på min macka är den täckt av något vitt pulver. Vad i H*vette tänker jag och sedan faller paletten ner. I min handväska där mackasn låg låg även helgens kleptomanfynd, en stor krit-sten jag tagit från en byggplats. Den åkte upp ur handväskan illa kvickt, i fortsättningen så tänker jag mig för vad jag stoppar där.


Sorg, otur och kaffe

2008-05-22 @ 18:02:59
Idag vaknade jag med sorg i hjärtat. Så nära så nära igår. Det kändes som om matchen aldrig skulle ta slut och när Chek hade räddat och Terry gick fram för att skjuta tänkte jag bara "Nu är segern vår". Men så snubblar han på det våta gräset och missar. Vad är oddsen. Jag kan inte låta bli att undra vad som hänt om drogba inte blivit utvisad, om terry inte halkat eller om skottet i ribban hade gått in. Men Manchester vann tyvärr. Det var verkligen på håret men dom vann. Jag började whina av besvikelse, det gjorde ont att se.

I dag var det dags att vakta galleriet igen. Sist var vi tvungna att damsuga och vi fick en utskällning eftersom vi inte sett den lilla mattan som hängde på trappräcket. Det var tydligen en självklarhet att det var affärens matta och att den skulle ligga framför dörren.
Den där * kan verkligen driva en till vansinne. Maken till självgod människa får man leta efter. Idag var det min och Idas tur att hålla vakt. Det var en trevlig morgon, en person dök upp, * tvingade oss att damsuga och läxade upp oss i hur man bar sig åt när man tog emot kunder. Det var ju verkligen tur för mig och Ida att han så generöst delade med av all sin erfarenhet i hur man bemöter människor bäst. Vi hade aldrig klarat oss utan.

Nu ska jag dra till Rebecca och sen ska vi in till stan och dra en kaffe. Och jag ska ta tillfället i akt att skryta ännu mer om min tapperhet!


Inget klistermärke trotts min omänskliga tapperhet

2008-05-21 @ 17:52:19
Idag var dagen jag skulle sätt in min P-stav. Jag hade inte hunnit med att vara nervös inför nålen då jag oroat mig inför kvällens match i moskva istället. (Chelsea jag kommer aldrig förlåta er om ni inte vinner åt mig nu). I alla fall så var nålen som skulle in i min oskyldiga arm en decimeter lång och ca tre okokta spagettistrån bred. Naturligtvis fick jag bedövningssalva och doktorn lovade att det inte skulle göra ont, det gjorde det inte heller - till en början. När ca 3,5 centimeter återstår att sticka in under huden så händer något. Jag vet inte om bedövningssalvan verkat dårligt där, om hon träffade en nerv eller vad som hände men i alla fall fick jag min känsel tillbaka och smärtan jag upplevde går inte att beskriva. Jag har inte speciellt låg smärttröskel i vanliga fall utan tål ganska mycket men jag har inte inte fått sånna smärt ilningar sedan jag bröt benet. Jag verkligen kände hur hela kroppen prottesterade, hur ilningar av smärta slungades längs ryggraden och upp i hjärnan. Jag blev aldeles kallsvettig och trodde jag skulle svimma av smärta, jag önskade nästan att jag skulle göra det för att slippa känna. Men det var nu 2 cm av nålen kvar och det kändes meningslöst att ge upp nu så jag stirrade smärtan i vitögat, jag drog ett djupt andetag, nöp mig i armen och sa åt doktorn att sätta in den. Jag klarade det och är galet stolt över min tapperhet. Jag var en man och inte en mus. Jag kände mig som en soldat som tvingats kapa av benet eller sy igen ett jättesår på plats utan bedövning. Men inte fick jag någon utbuktande klistermärke med skalman för smärtan. Men ungarna - dom får en för minsta lilla stick i fingret.

Jag belönade iaf mig själv med en stor kaffe och ikväll blir det öl finalen och min arm till ära!


Vuxenångest och Pillowfight

2008-05-15 @ 22:57:15
Idag var jag och hälsade på Em på cafét där hon jobbar. Jag fick gratis kladdkaka men kaffet fick jag betala för. Då Emmy gick iväg kom några småkillar i 8-11 års åldern och började kaxa.

Killen: Du måste jobba!
Jag: Jag har en enda månad kvar i skooolan sen är jag friii och ni har tio år till!
Killen: Du är vuxen och måste betala skatt och försäkring och jobba!
Jag: Jag får lön för att jobba, ni får ingen lön för att gå i skolan
Killen: Men skolan är ju rolig
Jag:  Hahaha, vänta du bara några år och minns den här konversationen
Killen: Vadå konvers? Du måste betala massa räääkningar

Det allra versta är att den lille gnomen hade rätt. Det SUGER att bli vuxen. Aldrig får man några roliga brev med klistermärken längre utan det är bara "Du har övertrasserat ditt konto" "Du har förseningsavgift" "Du får 0,00004kr i bonus på ditt konto denna månad" osv. Den enda gången man får Vykort är då kompisar som är utomlands vill skryta. Och hos farbror doktorn och tandläkaren, får man några roliga lyckotroll eller utbuktande klistermärken med skalman och katten janson? Neeeej då, bara för att man är vuxen ska man stå ut med sprutor och nålar utan pressent.

Efter detta utmanade gnomerna mig på Kuddfight. Jag tackade jag och grep tag i den största kudden och sedan slogs vi för livet i fem minuter. Jag fick in ett par riktigt bra slag, jag var ju starkare än dem men dom var fler så efter fem minuter flög fjädrar jag blev jag yr i huvet av alla slag så då erkännde jag mig övermannad. Jag gick och satte mig sen kom Em tillbaka.

Em: Men vad tror ni att ni håller på med? Lägg genast tillbaka kuddarna annars slänger jag ut er!
Dom: Men hon (pekar på mig) sa att vi fick slåss, hon var också med!
Jag: Troligt att jag skulle ha kuddkrig, jag är faktiskt liiite för mogen för sådant! (Lömskt leende)


Tamponger i öronen i år igen

2008-05-14 @ 20:58:06
Jag snackar naturligtvis festivaldags. I sommar bär det av till Belgien Grasspop Metal meeting för andra gången i mitt liv. Några band som dyker upp i år är bland annat Iron Maiden, Kiss, Whitesnake, Judas Priest, Sonata Artica, In flames, Saxon och massa massa fler bra. Jag längtar som fan. Det var så sjukt kul sist. Lite mar koll på sig själv och lite mer livsrfarenhet kan dock inte skada.

Vi hade våra ideér sist (örhängen'n'paprikor, signade bröst, snigeldansen och tamponger i öronen) Trotts att jag hade med mig mina 200kr gitarröronproppar kom jag inte ihåg att ta med dem till konsererna en endaste gång och för att skydda våra små öron startade vi den nya trenden "Tamponger i öronen" Det blev snabbt poppulärt.

image83

image84

image85

image86


Saknad A.A

2008-05-13 @ 20:21:00

Just nu precis idag fick jag ett akut saknad behov av Annica. Min barnsliga roliga Annica. Julia och hennes syster hade startat en blogg och jag kikade in och lyssnade på deras sånginspelning där det fjantar runt med helium röster. Det var skitkul men jag fick en så overkligt stark flash back av mig och Annica i 8:an. Vi spelade in och speedade upp rösterna på allt så vi lät som piff och puff. Låtar, diskutioner och ljud. Farsans mördartråkiga jobbagendor blev hysteriskt roliga då de lästes upp med helium röster.

Jag saknar allt kul vi gjorde.
Jag saknar då vi stoppade buttricks krantabletter i skolans handfatt och fick skolan att bryta upp avloppen i sitt sökande efter det smutsiga vattnet.
Jag saknar då vi köpte läskburkar som vi skakade och lämnade framme på bord för att avnjuta synen av läsk som sprutade ut över ansiktet på den som var dum nog att öppna.
Jag saknar då vi stoppade in hela C-vitamin brus i munnen av trisstress på matte lektionen och skyllde på rabies
Jag saknar när vi höll tändare under skolans brandlarm bara för att se om det verkligen fungerade.
Jag saknar då vi vände ut och in på wernans skåp och grabbarna fick skulden.
Jag saknar då vi alltid spottade på surkärringens tomt.
Jag saknar då vi körde rally i Gribbylundscentrum med kundvagnar.
Jag saknar rullstolssbuggen.
Jag saknar då vi klippte hål för ögonen i tidningar och satt i Tebban och psykade folk genom att kolla på dem.
Jag saknar då du körde ner ett lass snö i min bh och jag hämnades på våren genom att slänga dig i sjön.
Jag saknar när du plikttroget höll vakt och uppehöll Jenni (läraren) medan jag limmade upp Black Army råttan med (strikt barnförbjudna limmet man kan hälla kemikalier över utan att det lossnar) på gårdaren cholles skåp som avskedshälsning innan jag flyttade.

       

Mest av allt saknar jag att ha sådär galet kul. Nuförtiden himlar alla med ögonen åt mig, åt mörtarna, åt snigeldansen och klapperhänderna. Jag bryr mig inte om vad andra tycker men just idag så saknar jag Annica att vara galen med. 

 



Lyckorus

2008-05-11 @ 19:52:37
Oj oj oj vad snabbt ett humör kan vända. Jag satt och tjurade över att Chelsea inte tog engelska ligaguldet då A.I.K. - Malmö inleddes. Jag tror Malmö för mig är det näst nervigaste laget att möta (efter dif och ham) I alla fall så bjöds det på en mycket snygg match. Nils Erik var som vanligt stor som ett hus och grym på planen fast matchens lirare måste vara sena inhopparen Jagne som hade stor del i båda målen och dessutom var nära ett tredje själv.  JAg njöt då visselpipan ljöd i 93:e minuten.  Det gjorde min mamma oxå då jag slutade skrika. Hon säger att jag är som en enmannacirkus då jag ser på fotboll. Hon tyckte jag borde anställas av Gröna lund att väsnas i spöktunneln. Men är det fotboll så är det. Nu känns det inte så hemskt att Sir Alex och kompani plockade hem ligaguldet heller. Det kan dom ju få njuta av för det blir vi, Chelsea som tar hem Champions league pokalen. Chelsea får chansen den 21, och det guldet är en ganska mycket större merit.


Ett jobb för Frida

2008-05-09 @ 18:27:43
Nasa söker sovande personer att undersöka. 107 000!!! kr för att ligga och sova, lätt att jag hade anmält mig om jag bodde i USA.

www.e24.se/pengar24/jobbkarriar/artikel_452547.e24










Snart är det äntligen över!

2008-05-08 @ 14:18:17
Efter 3 totala stress veckor är mitt liv snart snart tillbaka. Projektarbetet är inlämnat och imorgon är matte C provet. Efter det är det visserligen fler uppgifter men ingenting känns äns hälften så tungt som projektet och matten. Jag har stressat sönder dessa veckor. Max 6 timmars sömn per natt, 6 koppar kaffe om dagen, vakna, skola, jobba, plugga, sova, vakna, skola, jobba, plugga, sova - ungefär så har det rullat på. Det ska bli så skönt nu när pressen från skolan lättar lite. Så jag har tid att umgås med mina kompisar utan att bara plugga med dem och får tid att ringa och prata med alla kompisar jag inte snackat med på evigheter. Jag saknar er!

Tiden går fort, snart tar jag studenten. Vad händer sen? Jag har sökt en media utbildning på universitetet men vet inte om jag vill gå. Jag vet inte ens om jag kommer in fast gör jag inte det blir jag nog inte kvar i Umeå och tankar tid. Då ska jag spara pengar och så flyttar jag till Stockholm eller London ett tag iaf och jobbar medan jag kan se fotboll live och reflektera över vad jag vill med min framtid.

Nu på fredag blire in i dimman med klassen. Extra shot för oss i matte C gruppen! Snart är det äntligen över!


En riktig kvinna äter!

2008-05-04 @ 15:32:14
Igårkväll var jag partysugen. Hade ju haft magsjuka och var överlycklig över att få komma ut. Rebecca är min bästa festkompis just nu för vi har alltid så livsfarligt och hysteriskt kul. Igår sneakade vi oss in på sclagerklubben 23+ . Det var hur värd musik som helst på ena dansgolvet, typ precis den musik jag lyssnar på. Dio, Guns'n'Roses, Scorpions, Europ, Metallica, Black Sabbath, White Snake, Iron Maiden, Judas Priest osv bara avlöste varandra. Hur värt som helst att rocka loss till. 

Jag och Rebecca genom året

   
 
 

Som vanligt blir man hungrig då man är full och vid tre tiden begav vi oss iväg mot donkan för att få i oss lite käk. Jag köpte två hamburgare. Då jag kom hem var dörren låst och jag utan nyckel så jag plingade på och kraffsa på dörren. Efter en evinnerlig tid kom iaf Oskar och öppnade. Jag var fortfarande inte riktigt mätt så jag gjorde tre mackor med mozzarella ost och tomater, en skål fil med müssli och ett stort glas blåbärssoppa. Efter det åt jag upp en halv förpackning med taco chips.

Precis då jag ska gå och lägga mig kommer morsan....

Mamma: Psssssssst Frida!
Jag: Ja vad är det?
Mamma: Vem är det du har med dig hem?
Jag: Öh, ingen??? Jag är själv.
Mamma: Men jag och pappa hörde ju att du prata med någon kille som mulrade så på rösten
Jag: Men snälla du det var ju Oskar, min lillebror och din son. Ringer det någon klocka?
Mamma: Men allt tuggande då?
Jag: Det var jag som åt
Mamma: Är du seriös? Jag tyckte att det var konstigt att det var så tyst om ni var två men jag kunde inte tänka mig att en enda människa kunde käka så mycket.


Okänslig, jag?? Jag grät faktiskt två gånger igår!

2008-05-01 @ 21:39:55
Inget onte som inte har något gott med sig. Med en kraftig magsjuka var det ju bara att säga adjöss till mina tidigare valborgsplaner men det var kanske lika bra. Jag hade nämligen vägrat förflytta mig utanför dörren innan Chelsea mot liverpool hade avgjorts. Jag låg nedbäddad i soffan och skrek och trots mina 39 grader och tom mage så förmåde jag mig att hoppa upp och ner på golvet i segerjubel varje gång Chelsea gjorde mål. Det var en otroligt spännande match och välspelad. Man kände önskan och viljan så starkt från båda lagen och inte minst tränarna. Det märktes kanske mest på Rafael Benités som mer en en gång blev tillsagd att hålla sig lugn. Igår visade Drogba än en gång vad han kan. Jag får verkligen rysningar av att se han spela. Han kanske inte är världens snabbaste eller bäst på att finta men han är som en träffsäker kraftexplosion. När han väl nuddar bollen tar det sekunden innan han men full kontroll och kraft skjuter iväg den mot mål eller i en välriktad pass. Jag tyckte han var lite lat förra veckan men igår var han överallt. Trotts att jag befan mig både hav och kontinenter emellan kunde man känna av stämningen på Stanford Bridge och när Lampard satte sin straff grät jag med honom av lycka. Sedan i slutet då det äntligen var avgjort och spelarna hoppade runt och firade med fansen började jag lipa igen. Kanske var det magsjukan men det var så jävla vackert. Jag vill i alla fall inte höra någonting om att jag skulle vara okänslig framöver.

Nu gäller det den 21:a jag önskar jag hade råd att åka till Moskva. Blir till att släpa med mig farsgubben till Olérys. Han har indirekt lovat dvs jag tvingar honom.


-Info-



-Hej jag heter Frida och bor för tillfället i Umeå där jag studerar till Journalist. På min lediga tid gillar jag att dyka, se fotboll och umgås med vänner. Den här bloggen handlar om mig, mitt liv, min katastrofala klumpighet och min vardag. Välkommen!

-Kontakt: [email protected]

-Kategorier-

-Arkivet-

-Länkar-

-Translate-

-DesignBy-