Hade Hans och Greta haft med sig mig och en mugg kaffe (eller vilken vätska som helst)  i skogen istället för brödsmulor hade det inte varit någon konst att för dem att hitta hem sen. Helt ofattbart hur mycket jag spiller. Av erfarenhet håller jag alltid mitt kaffe på en armlängdsavstånd då jag förflyttar mig. Idag lämnade jag ett långt brunt spår ifrån Humanist huset fram till min bil och då jag kom fram var bara halva muggen kvar. Att ha lock på muggarna hjälper inte heller för till och med med "det ospillbara muggarna" spiller jag. I vissa fall har jag ju mig själv att skylla som den gången jag fick för mig att balansera min kaffekopp på armen samtidigt som jag sträckte mig efter en kaka (inga komentarer) men för det mesta är det bara ren och skär otur! Och tro för all del inte att jag bara spiller på mig själv, nejdå jag spiller på andra också!
I belgien tillexempel lyckades jag först vifta ut en ölburk på bussen som skvätte ner tre personer inklusive mig själv. Senare då jag skulle ladda min mobil höll jag fast en flaska vatten med tänderna för att kunna ha händerna fria pch koppla fast telefonen. Men naturligtvis tappar jag flaskan som först dunsar ner i huvudet på en tjej för att sedan rinna ut i hennes skrev så att det ser ut som om hon har kissat på sig. Då till och med folk i ens omgivning börjar kommentera ens oförmåga att behålla sin vätska i sin behållare är det tragiskt..


Stefan: Helt ärligt Frida, jag tror aldrig jag har träffat en människa som spiller så mycket som du gör.
Rebecca: Jag skulle be dig bära te brickan men jag vågar inte. Inget illa menat men jag vet hur du är.
Fredrik: Någonting är annorlunda idag.....Frida du har inte spillt ut ditt kaffe än!

Ana: Tredje burken du spiller, hur mycket har du druckigt?
Jag: Ingenting, jag är nykter det är bara folköl
Ana: (Yeah right blicken)
Daniel: Det är faktiskt sant, hon gör alltid sådär.

Nappflaska för Frida i fortsättningen, skulle det vara något?