Jag kan inte träna, inte åka skidor, prova kläder, prova skor eller dyka. Dessutom har jag riktigt ont. Dubbla värktablettskurer men smärtan tränger ändå igenom och så har jag feber och är ensam hemma. Jag hatar att känna mig såhär nedstämd och.....ynklig. Jag vill inte att någon ska se mig då jag är såhär, jag vill bara krypa in under täcket och blunda och hoppas att det går över. Samtidigt vill jag inte vara själv. Jag är rätt kinkig faktiskt. Då jag mår såhär är det bara en person jag vill vara med och det är varken Viktor eller mina föräldrar utan det är hon som är mer värt än allt i hela världen. Hon som kommer springande med en kram, en godispåse full med svarta och röda fiskar (som jag lägger ihop och äter) en mango, en påse chips och dip, två stora Marabou chokladkakor med daim, en Häägendasz jordgubbsglass, en hög med alla mina favorit Disney filmer och tre böcker. Hur skulle jag klara mig utan henne? Jag är så lycklig att just hon är min bästa vän.

 <--- The one and only! (Inte för att skryta men det är jag som står för stylingen)