Jag hade varit med några kompisar på 25 års fest och klockan 12 bestämde sig alla för att dra vidare. Det flesta drog till Corona men jag kände mig rätt otaggad och då Kicki envisades med att jag skulle haka på till Schlagerklubben tänkte jag "why not".  Bortsett från en medelålder på 30 och bra musik var det likadant som alltid. Trångt, hög volym, folk som spillde ut drinkar och perversa killar. Jag och Kicki lyckades trots detta roa oss ganska bra tills ungefär kl 02.00 då två killar framför oss började bråka. Innan jag viste ordet av fick jag en knuff i bröstet, flög baklänges ned på marken och fick Kicki över mig. Smärtan som strömmade från mitt knä var som larmet på en polisbil till hjärnan "WEEEEOOOOOH WEEEEOOOOH SMÄRTA SMÄRTA SMÄRTA" Med Kickis hjälp kom jag på fötter och linkade bort från dansgolvet. Jag trodde först knät bara fått sig en liten smäll med då jag sedan testade stödja på det vek sig hela benet under mig. Smärtan var olidlig och jag tog mig inte ens uppför trappen. Kicki försvann i 5 minuter och vips hade hon hämtat våra jackor och kallat på en ambulans. Två vakter fick bära mig upp för trappen och in till ambulansen. Kicki följde med till akuten och stannade tills morsan kom. Vet inte vad jag skulle gjort utan henne!  På akuten låg jag sedan till kl 5 på morgonen bara för att få reda på att jag inte skulle få rötga knäet förrän kl 10.00 på morgonen.

Dagen efter såg mitt knä ut som en otäck rotfrukt och var ungefär dubbelt så stort som det andra knät. Jag röntgades ur alla möjliga vinklar innan jag fick träffa en läkare som kunde konstatera att jag inte hade någon fraktur på skelettet men att det var för mycket svullnad och blödningar innuti knät för att se övrigt på röntgenplåtarna så hon undersökte mig för hand och vred och böjde i mitt stackars ben som smärtsamt prottesterade. Till slut kom läkaren fram till att det förmodligen var något fel på ett korsband eller på minisken och att jag skulle tillbaka om 10 dagar då svullnade lagt sig för att undersöka grundligare.

Jag har fått utskrivet något iprenliknande jag ska äta tillsammans med alvedon för att dämpa smärtan men det är värdelöst. Jag vill ha morfin eller gärna något ännu starkare. För tillfället hoppar jag på kryckor och är sjukt bitter. Det blir ingen skidresa till påsk och ingen dykarkurs än på ett par veckor. Jag vet att killen inte knuffade mig med flit men jag kan i alla fall inte låta bli att tycka det är orättvist att han klarade sig utan skador . Jäkla Killar!