Det var för ca två månader sedan jag insåg att jag inte alls ville bli journalist. Missförstå mig inte, det är intressant och roligt på journalistutbildningen men naiv som jag alltid är hade jag inte reflekterat över framtiden då jag valde. Arbetsmarknaden för en journalist är i regel hård. Det är svårt att få jobb, konkurensen är tuff, lönen oftast ganska dålig och arbetstiderna fruktansvärt obekväma. I mitt framtida yrke vill jag ha ett åtta till fem jobb med lediga helger och bra lön. Efter en nogran studering av diverse utbildningskataloger bestämde jag mig för att det nog var Ekonomi jag skulle läsa. Egentligen är det lite ironiskt att jag trotts mitt fria val slutar med att följa i gamle Gurras fotspår.

Jag gjorde en sen anmälan och det var många som sökte. Jag var livrädd för att inte komma in. Tanken på att slänga bort ett halvår till av mitt liv på en utbildning till något jag inte vill bli kändes olidlig. Eftersom jag har ett hyreskontrakt på en studentlägenhet är det heller inte aktuellt att jobba ett halvår. ÅNGEST!

Idag fick jag intagningsbeskedet! Jag kom in! 1000000 kilo lyftes från mina axlar. Jag kände mig bäst i världen. Som Daniel brukar säga "Du är en brustablett Frida - Allt löser sig!" Ut och fira med en favorit i repris på fredag? Inget slår akrobatiska konster och monsterdans!



Tyvärr gick det bara några minuter innan min dator bestämde sig för att sluta hitta vårat trådlösa nätverk. Nu sitter jag obekvämt på hårda stolar i matsalen med nätverkskabel och det här funkar inte.
UTAN TRÅDLÖST NÄTVERK I TRE TIMMAR FÖRSMÄKTAR JAG I DETTA HUS!