Spring Barbie

2011-05-06 @ 18:20:59
Igårkväll var det dags igen för Frida Julia Nygren att skämma ut sig. Jag skulle ta ett plan från bromma klockan nio och anlände till flygplatsen i god tid. Eftersom jag kom direkt från jobbet såg jag fortfarande väldigt buissnes chic ut i tajt svart penkjol och röda klackar. Håret hade jag lockat och i handen bar jag en bukett gullvivor jag tänkte ge till mamma. I alla fall hade jag en massa tid på mig så jag beställde ett glas rödvin och lyssnade på min ljudbok ett tag innan jag chekade in. Jag var tydligen fortfarande tidig för min avgång hade inte ens kommit upp på skärmarna än så jag fortsatte att lyssna på min ljudbok. Då och då pausade jag för att lyssna på meddelanden från högtalarna - vilka alla verkade gälla olika resenärer. Så plingade det till och jag drog ut ena luren från örat. Uppsnappade orden "personligt meddelande" och skulle just trycka tillbaka hörluren i örat då frasen "till Frida Nygren" följde. Frida Nygren, det var ju jag tänkte jag bestört. Min första tanke var att jag måste ha tappat min legitimation eller min mobil någonstans men de låg båda i handväskan så jag gick förvirrat till gaten för att fråga om vad det rörde sig om.
"Du håller på missa ditt flyg sa receptionisten, de ska just lyfta så skynda dig"
Så gick insikten in att min avgång inte låg på skärmarna för att den redan var passé, det var inte jag som var tidig. Som ett yrväder norpade jag handväska, skinjacka, sjal och gullvivor innan jag snurrade ut genom dörren mot planen. Alla passagerare hade redan klivit på och satt bältade och en irriterad säkerhetsvakt slängde ett ögonkast på mig, himlade med ögonen, klappade med händerna och utbrast "KOM IGEN! SPRING BARBIE"
Det var inte rätt tillfälle att börja gorma om att jag minsan läst både kafka och matte D, så jag gjorde som han sa och började springa (Jag vill gärna tro att jag sprang i alla fall även om jag misstänker att mina inbillade gasellhopp i självaverket mer påminnde om en uppskrämd älg) Klev förudmjukad på planet med 100 tals ilskna ansikten som viskande och pekande på mig - den skylldige till förseningen.

Jag var mycket angelägen om att avlägsna mig från flygplatsen då vi landat.


Postat av: Annika

I löve u!

2011-05-09 @ 19:33:59
URL: http://annikagauffin.blogg.se/




Kom ihåg mig?







Trackback
-Info-



-Hej jag heter Frida och bor för tillfället i Umeå där jag studerar till Journalist. På min lediga tid gillar jag att dyka, se fotboll och umgås med vänner. Den här bloggen handlar om mig, mitt liv, min katastrofala klumpighet och min vardag. Välkommen!

-Kontakt: [email protected]

-Kategorier-

-Arkivet-

-Länkar-

-Translate-

-DesignBy-